Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 8. Oktober 1933
- Recensioner
- Hjalmar Gullberg: Vers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
recensioner
Stjärnesång. 180 kr. i månan. Rum och
kök över gården.
Avbetalningsmöbler. Kaffebjudning på
söndagarna. Bio en gång i veckan.
Vad gör stroferna till strofer, och vad gör
verserna som slutar med "och" och "på" till
verser ?
Det underliga med fri vers överhuvud är
att den hos de flesta poeter mindre tenderar
till naturlighet än till litterär förkonstling.
När den fria versen är bäst, är den inte fri:
går man till dess oupphunne mästare i
svensk poesi, Vilhelm Ekelund, finner man
ingenting nyckfullt, ingenting som kunde
vara annorlunda; en inre rytmisk struktur,
lätt att avlyssna, avgör allt. Det kommer till
sist inte an på om en dikt är orimmad eller
rimmad, rapsodiskt fri eller strofiskt bunden
i sin utvärtes form: det avgörande är den
inre melodien, versens själ.
Det finns i "Dimma" en rad dikter av
enklare, mera åtstramad typ, som kanske bäst
bevisar, att C. E. Englund är en äkta lyriker.
Som ett prov kan man ta den musikaliska
nocturne, som har titeln "Stråkdrag i
skymningen":
Aftonvinden visslar
i vassens sträva segel.
En årlös eka boxas
av sömnig vattensång.
En näckros tittar opp
— en vikens varma blinkning —
sluter sina ögon
till myggens strängaspel.
Och snabba svalor glider
som tankar efter vattnet.
En kråka kraxar till
flyr in i skogens gröna mantel,
drar spindelns nya vävstol
till fjärran sagoland —
*
"Vers" är underrubrik på omslaget till
Sven Kjerséns diktsamling "På marken". Sin
förra bok kallade författaren rätt och slätt
"Strofer". Här är alltså fråga om vers och
strofer. Här är inte rum för experimentlusta
och nya program. Mot själva strofbildningen
i de dikter som är strofiska, kan ingenting
anmärkas. Om i någon dikt versen inte är
rimmad, är det därför att den är hexameter,
som inte skall vara rimmad. Om det mesta
av den vers som är fastlåst vid formella
traditioner gäller emellertid den anmärkning,
som kan riktas mot Sven Kjerséns poesi: vad
den saknar är spontaneitet och originalitet,
med andra ord nyhetens behag.
Svensk landsbygd är Sven Kjerséns miljö.
Man skulle gissa, att inte blott Karlfeldt utan
även Hans Larsson hör till hans mästare.
Det väsentliga är inte naturskildringen. De
bästa dikterna — exempelvis "Två på vägen",
"Gården", "Önskebarnet" — vittna om en
djup och ömsint förtrogenhet med svenska
bönders tanke- och känsloliv; om deras
föreställningsvärld har poeten en kännedom som
de flesta författare av bonderomaner borde
avundas honom. Som en åldrig lantman låter
han också den hundratrettioåttaåriga
"Väderkvarnen" avsluta sina memoarer:
Jag malde kryddad äringsdoft kring stilla
landamären,
och in i vinternattens kamrar steg en trygg och dov
musik ur barmens skrov
tills hela nejden sov.
Nu står jag stäckt av öde storm och stum och bräckt
på tvären;
nu lyfta inga vingar mer till vardagsmödans lov.
*
Till en fyrahundraårig svensk verstradition,
en bunden form med strof, meter och rim,
anknyter Nils Bolander i sitt vershäfte "Under
öppnad himmel"; den vittra förebilden är vår
litteraturs största diktsamling: psalmboken.
Någonstans mittemellan de mera högtidligt
stämda psalmerna i traditionens anda ("Lovad
vare Herran!", "Adventsljusen") och den
rena tillfällighetsversen på bemärkelsedagar
av en prästman har Nils Bolander en ton på
sitt register, som griper med personlig klang.
Han kan dikta till Gustav Adolfsminnet utan
att hemfalla åt deklamation. Han gör ingen
skillnad mellan hög och låg nämligen; i sina
helgons skara inräknar han också
"Kyrkogångsgummorna", som infinner sig i
silkesschaletter var söndag för att göra
tempeltjänst:
De se ej på tacken och lönerna
för årens lågmälta knog,
när de bedja de brinnande bönerna
för alla de vuxna sönerna,
som glömt dem näranog.
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:37 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1933/0642.html
