Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1933 - Om vi finge välja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om vi finge välja
pressen hade prisats som ett motstycke till Falladas
"Kleiner Mann — was nun?", vilken lovande
jämförelse i sin tur torde bero på att författaren
imiterat Falladas tacksamma tema. Men det visar sig,
att om två göra samma sak, så blir det i alla fall
inte detsamma. Medan Fallada visar verkligheten,
lyckas Frank endast framkalla medvetet vilseledande
filmbilder, och då Falladas enkla språk gör hans
figurer till levande människor av i dag,
åstadkommer Frank med sin osunda journalistjargong endast
ett filmhjältarnas stereotypa keep smiling. Att denna
produkt inte har något med verkligheten att skaffa
förstås härigenom av sig självt.
Wanderer in Ketten. Ein Lebensbuch av
Alexandra Tolstoj. Furche Verlag. Berlin 1933.
The Tragedy of Tolstoy avAlexandraTolstoy.
Allen and Unwin. London 1933. 15 s.
Med ovanligt skarp iakttagelseförmåga och
samtidigt förvånande plastiskt språk berättar Leo
Tolstojs yngsta dotter sina minnen från de mycket och
lidelsefullt omdiskuterade tilldragelserna i hennes
föräldrahem. Hon berättar icke som ett för saken
likgiltigt vittne, hon har tagit sitt parti, och hennes
parti heter Leo Tolstoj. Fienden är hennes egen
mor, som hon angriper med oförsonlig bitterhet och
utan vilja till förståelse. De tragiska konflikterna
mellan far och mor — framkallade av Tolstojs
fullständiga omvändelse, av hans nya värdeskala, som
ofta icke hade det minsta gemensamt med hans
samhällsklass moral — ha givit dottern Alexandra en
välkommen anledning’att öppet träda i harnesk mot
den exalterade modern. Lidelsefullt, om också icke
alltid övertygande, håller författarinnan fast vid den
av samtida och krönikörer ofta framställda men lika
ofta vederlagda tesen om modern såsom den ensam
skyldiga och gör sig fullständigt blind för de
förmildrande omständigheter, som till och med ur
hennes egen bok plädera för en försonligare
uppfattning. Med ett övermått av kärlek till den store
fadern bemödar sig dottern om detsamma som,
enligt Gorkis Tolstojessay, fadern själv på senare
år strävade efter, nämligen att "av greve
Nikolaje-witsch Tolstojs liv göra vår helige faders, den ädle
herr Leo, Gudi behagliga vandel". Om också bokens
dokumentariska värde blivit lidande på
författarinnans alltför subjektiva syn, hälsas dock dess
utgivning med glädje. Den är av lika stor betydelse för
kunskapen om fakta i Tolstojs liv som för
värdesättandet av hans personlighet.
The First World War. A photografic history edited
by Laurence Stallings. Simon & Schuster.
New York 1933. $ 3: 50.
En förvånande välgjord bildrevy över världskriget
från Sarajevomordet till vapenstilleståndet. Utgivaren
har icke besparat betraktaren några ohyggligheter
och hans antitetiskt gjorda bildsammanställningar
äro ibland mästerstycken av stum ironi. Bildtexterna
äro ytterst summariska, men oftast vältaliga.
Överhuvudtaget utgör denna bok ett skrämmande
monument över den största tragedien i mänsklighetens
historia och torde om den kunde spridas i
massupplagor göra effektivare fredspropaganda än alla
nedrustningskonferenser tillsammans.
Heavy Weather av P. G. W o d e h o u s e. Herbert
Jenkins. London 1933. 7 s. 6 d.
När den notoriske Wodehcuseläsaren (dit hör
B. L. M.) läst ett par sidor i Heavy Weather grips
han av en lätt oro. Blandings Castle, lörd Elmsworth,
prissuggan Empress of Blandings, sir Galahad med
sina skandalösa memoarer från det glada 90-talet,
Ronnie Fish och hans balettflicka Sue — bestämt
har jag läst detta förut, säger han sig i ångest
inför att få en premiär förbytt i en repris. Men han
lugnar sig. Boken är verkligen ny även om miljön,
personerna och till stor del även handlingen är
densamma som i "Summer Lightning". Wodebouse är också
densamme och det betyder paradoxalt nog att varje
rad, varje formulering, varje infall är överraskande.
Mannen blir mera otrolig för varje bok han skriver
och det är glädjande att se att han nu även erövrat
den litterära kritiken, som behandlar honom med
ali den respekt man är mäktig efter att ha skrattat
högt ett par timmar. Senast ägnade en så high-brow
kritiker som David Garnett sin ledande litterära
artikel i New Statesman åt boken. Och den lärdaste
av svenska litterära finsmakare lär ha yttrat helt
nyligen på tal om Wodehouse: den mannen är ett
snille. P. G. W. får akta sig, om han inte till slut
skall få en plats i Westminster Abbey. Men den
tanken är alltför sorglig att tänka till slut.
Twenty Years A-Growing av Maurice 0’S u 11 i-
van. Chatto & Windus. London 1933. 8 s. 6 d.
"Twenty years a-growing, twenty years in blossom,
twenty years a-stooping and twenty years declining",
lyder ett gammalt ordspråk om människolivet på
den lilla ön Blasket vid sydvästra hörnet av Irland.
Den bebos av något hundratal fiskare, som tala
gaeliska och som även i fråga om sina livsbetingel-
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
