Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. November 1933 - Fredrik Böök: En ungdoms testamente
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIK BÖÖK
EN UNGDOMS TESTAMENTE
Den engelska författarinnan Vera Brittain
har, ehuru hon först helt nyligen passerat
mitten av sitt fjärde decennium, redan funnit
tiden inne att offentliggöra sin självbiografi.
Hon har därvid letts av känslan att hennes
levnadsöde innehåller något som är typiskt
för en hel generation, för dem som voro
gossar och flickor, när kriget bröt ut. Hennes
första tanke var att skildra sitt släktleds
erfarenheter i form av en stor roman, men
hon fann att hon hade verkligheten för nära
inpå sig för att kunna ge fantasien spelrum.
Sedan hyste hon avsikten att trycka av de
utförliga dagböcker, som hon fört under åren
1913—1918, men insåg att detta var
ogenomförbart på grund av personliga hänsyn.
Slutresultatet blev, att hon skrev ned sin egen
historia mot bakgrunden av det engelska
samhällslivet under ett par årtionden, utan
fiktioner och konstgrepp, i syftet att vara
absolut uppriktig, med stöd av brev och
dagböcker. Ät verket gav hon titeln "Testament
of Youth".
Det har blivit en volym av stort värde,
både psykologiskt och historiskt, och som
källskrift kommer den ofta att bli anlitad vid
studiet av stämningarna under världskriget.
Man kan emellertid icke säga, tyvärr, att det
också blivit ett verk av hög litterär rang.
Vera Brittain: Testament of Youth. An Auto-
biographical Study of the Years 1900—1925.
Victor Gollancz Ltd. London 1933. 663 sid. 8 s. 6 d.
Först och främst på grund av det oerhörda
omfånget. Vera Brittain är en omständlig och
mångordig författarinna, som ofta sätter
läsarens tålamod på hårda prov; hon hör till
dem, hos vilka allvaret och själfullheten ha
en beklaglig tendens att slå över i pedanteri
och monoton självkänsla. Medan man
lyssnar till hennes omsorgsfulla, samvetsgranna
utredningar gripes man av längtan efter
något omedelbart och åskådligt, något
anspråkslöst och oöverlagt. Men även i denna
brist ligger det säkerligen något tidstypiskt:
Vera Brittain tillhör en generation, hos
vilken naiviteten och det harmoniska
förhållandet till verkligheten gingo förlorade,
därför att den levde under en fruktansvärd
moralisk press.
Vera Brittain hörde till den förmögna
medelklassen; hon var dotter till en
pappersfabrikant i Newcastle, och hade med knapp
nöd lyckats utverka sin familjs samtycke till
att få studera i Oxford. De litterära och
intellektuella intressena trädde tidigt fram
hos henne, framför allt i form av feministisk
inställning. Den sydafrikanska författarinnan
Olive Schreiners "Women and Labour",
utgiven år 1911, blev hennes bibel; hon
drömde om de epokgörande insatser, som
kvinnorna hädanefter skulle göra på alla de
arbetsområden, som nu öppnades för dem.
Hittills hade de, menade hon, räknats som
varelser av andra klass, utan betydelse; nu
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
