Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. November 1933 - Rütger Essén: Ekonomi och samhällsmoral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ekonomi och samhäll s m oral
ligt, att många industrier tvungits ikläda sig
obligationsskulder till hög och fast räntefot.
Denna förräntning borde åtminstone på något
sätt göras rörlig. Helst borde det större
spar-kapitalet direkt gå in i näringslivet och dela
ljuvt och lett med det — som det ändå i sista
hand måste göra. Det är en underlig illusion
att tro att man på något sätt genom
försäkringar och obligationsplaceringar kan
säkerställa sig mot den ekonomiska verksamhetens
risker. Dylik placering borde endast ske där
det är strikt nödvändigt. Då sluppe man
också svindelkrascherna. Ju mer det som jag
vill kalla det "statiska kapitalet", det vill
säga det kapital som är placerat i
försäkringsbolag, obligationer, fixa hypoteksbevis
och så vidare och som har lagskyddat
anspråk på oföränderlig löpande förräntning,
får tillväxa, desto hårdare blir belastningen
på det arbetande näringslivet, det arbetande
folket i egentlig mening. Till slut närmar
man sig ett tillstånd som påminner om det
som fysikerna kallat "värmedöden". Då kan
vi hälsa hem. Ty ett folk kan inte i sin helhet
pensionera sig självt.
Äldre nationalekonomen: Här sitter vi,
mitt herrskap, och synes i icke ringa
utsträckning tro oss i stånd att undandraga oss
konsekvenserna av en så gott som i alla
hänseenden förfelad finanspolitik. Vi svenskar
är gunås ingalunda ensamma ansvariga för
denna finanspolitik, men detta har endast den
verkan, att saken ur vår synpunkt snarast
blir värre. Världens penningväsende har
förstörts genom vidskepligt fasthängande vid
föråldrade guldtäckningsformer samt genom
framtvingande med politiska medel av
betalningstransaktioner länderna emellan utan att
några ekonomiska prestationer legat bakom.
Socialister och kommunister skyller det
världskaos som råder på det så kallade
kapitalistiska systemet. — Barnsligheter! Det
kapitalistiska systemet — varmed egentligen
bör förstås ett rimligt ekonomiskt
frihetssystem — har aldrig fått fungera i fred. Det
har intet ansvar för denna dårskap. Nej, här
är politiken i första hand ansvarig — en
demagogisk, kortsynt, okunnig och klumpig
politik, vars resultat vi nu ser för våra
ögon.
Det enda som här hjälper är en klar insikt
om det verkliga läget. Att vredgas över
svindlerier är meningslöst, om denna
stämning ej utlöser sig i åtgärder att förebygga
dem. Och varför skulle just Kreugerkraschens
offer vara extra förbittrade eller extra
beklagansvärda? Hela världens penningsystem
sedan 1914 kan man utan alltför stor
överdrift beteckna som en enda väldig svindel.
Nej — nyktra till, det är det enda som
hjälper och det enda som behövs! Arbete,
sparsamhet, resolut nedskärning av en
levnadsstandard, som aldrig vilat på solida
grundvalar! Det är den enda vägen! Allt vad
man här klagar över är ju endast det
naturliga resultatet av en dåraktig tro på
möjligheten av värdestegringar utan motsvarande
värdeskapande arbete — och om inte dessa
förluster i så stor utsträckning drabbat
hederligt, präktigt, sparsamt och arbetsamt, om än
ekonomiskt tyvärr ganska omdömeslöst folk,
så skulle jag säga: det är rätt åt dem! I alla
fall borde det ju kunna vara en tröst, att de
värden ni som individer förlorat i själva
verket aldrig funnits, sedan ni lade er till
med de ifrågavarande, högt betalda
svindelpapperen. Inom landet har pengar till ett eller
annat hundratal millioner kronors belopp
vandrat ur den ena svenska fickan i den
andra svenska fickan. Ledsamt för dem, vars
fickor blivit tomma — men ingenting som
motiverar att man lamenterar i himlens sky.
De flesta europeiska folk har råkat ut för
långt värre saker. Allra minst kan jag känna
något medlidande med dem, som i tio års
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
