Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. December 1933 - Recensioner - Artur Lundkvist: Amerikansk hjälte - Margit Abenius: Berättare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
recensioner
Pierre Radier, Bromfields möderne hjälte,
är en cirkusryttare som blir affärsman och
storspekulant. Från början är hans livshunger
sensuell och har naturlig värme, och han
upplever en kortvarig men vacker och intensiv
kärlekshistoria med en enkel lantflicka. Sedan
drives han vidare av sin okuvliga ärelystnad,
livshungern blir makthunger, sensualismen
lånar sig åt kallt beräknade manöver och
kvinnorna blir trappsteg som han använder
sig av för att kliva uppåt. Han gifter in sig i
en rik affärsfamilj, pinas av den gråkalla
fulheten och tunnblodiga steriliteten, börjar
kämpa för att göra sig fri igen: men det är
för sent, han har förlorat sig i intigheten,
dödat sin värme och ömhet. Det slutar med
att han blir gripen i sin forna älskarinnas
trappuppgång av ett par detektiver, ruinerad
och skyldig till dråp på sin hustru.
Det är ingen uppbygglig hjältehistoria,
men Bromfield berättar den mjukt och
nyanserat. Han har uppfattat sin hjälte
tillräckligt djupt för att aldrig kunna glömma
hans mänskliga tragik: han har möjligheter
till verkligt liv men föröder dem och aningen
om vad han förlorat hetsar honom in i en allt
osaligare oro; han är ett blint offer för sin
maktsträvan, det onda frö som finner en
alltför gynnsam jordmån i det moderna
samhällslivet, han blir besatt av den sociala
framgångens illusion och förgiftad av den
tomma rastlösheten. Han är en av vår tids
negativa hjältar som likt alla dessa andra
penningkungar och rekordvinnare ter sig
stor genom en förfalskning av
proportionerna.
I boken förekommer en kvinnlig
motsvarighet till denne möderne hjälte: också hos
henne är det maktdriften som förhärskar och
sprider sin ödsliga kyla; hon ägnar sig åt
en socialt oangriplig prostitution, slukar rika
män i korta, ödesdigra äktenskap och låter
girigheten och den kalla lystnaden tjäna
varandra: en värdig representant för den
mycket utbredda moderna antisexualiteten.
Romanen liksom verkligheten balanseras dock
lyckligtvis av människor av annat och
fruktbarare slag: där är då i första hand
bondhustrun Joanna, som finner sin
tillfredsställelse i att föda barn och arbeta med markens
gröda, och mekanikern Muller som inte vet
vad han skall ta sig till på ett modernt
kontorsrum men finner livets mening bland
oljiga maskindelar i ett verkstadshörn. Till
de enbart negativa hör inte heller Madame
Azais, den forna leopardtämjerskan, som
alltid älskat det våldsamma och blir
drinker-ska av brist på stimulerande spänning: med
ali sin hårdhet har hon en gång upplevt en
vild och gammaldags blodröd passion; och
den loja, vällustiga Léah, som mottagit
underhåll av många män och utan att älska dem
dock varit god mot dem, blir något av en
blid, rogivande Venus som skänkt liv och
värme åt en hel rad kärleksvåningar.
Bromfield visar på nytt vilken utmärkt
romanförfattare han är. Lugnt och behagligt
flyter skildringsförloppet, dirigerat med
skicklig teknik. Man bör läsa boken utan
överdrivna anspråk: då finner man att den har
många goda egenskaper, av vilka den bästa
är en viss fyllighet och livsgrönska.
Bromfield är ingen stor och oroande begåvning,
men han kan onekligen en hel del.
Artur Lundkvist
Berättare
Phyllis Bentley: Arv. Översättning av
Louis Renner. Tidens. 8: 50.
Henry Handel Richardson: Ultima
Thule. Översättning av Carl Elof Svenning.
Wahlström & Widstrand. 7: 75.
Olav Duun: Ragnhild. Översättning av
Thorsten W. Törngren. Norstedts. 5: 25.
Den engelska författarinnan Phyllis
Bentley visar i sin stora roman "Arv" en naiv,
spontan, förmåga att skapa händelser och
spänning. Hon framföder med en outtröttlig
och beundransvärd uthållighet den ena
generationen efter den andra av diktade
människor. Temat är den engelska
industrialismens historia och boken omspänner en
tidrymd av något mer än hundra år.
Författarinnan skildrar i släktsagans form striden mellan
kapitalister och arbetare. När boken börjar,
med årtalet 1812, har de första
skärningsmaskinerna anlänt till en klädesfabrik i
industridistriktet i Iredalen och hotar att göra en
mängd av redan förut halvsvältande klippare
arbetslösa, och den slutar med krasch och
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
