Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari 1936 - John Landquist: Äktenskap och själskultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN LANDQUIST
ÄKTENSKAP
OCH SJÄLSKULTUR
Professor Arvid Runestams skrift
"Äktenskapets etik" är en karaktärsfull bok, och den
profane lekmannen upptäcker att den är mera
givande än flera moderna psykologers och
världsförbättrares betraktelser i ämnet — man
tänker då närmast på Bertrand Russells
"Äktenskap och moral".
Runestam visar sig för det första som en
respektingivande psykolog. Han har tagit
lärdom av psykoanalysen. Han har som begåvad
och vetenskapligt bildad man i mottagliga år
förstått att läsa med behållning. Han har av
psykoanalysen särskilt tillgodogjort sig dess
insikt om de olika skikten i känslolivet. Man
kan, säger han träffande, vara tillfredsställd
på ett till exempel ytligare plan av känslolivet
och otillfredsställd och fridlös på ett annat,
liksom man också kan ha ro och kraftkänsla
ARVID RUNESTAM: Äktenskapets etik. Sveriges
kristliga studentrörelses förlag. 4: —.
WILHELM STEKEL: Föräldrarnas fostran. Natur
och Kultur. 6: —.
IWAN BRATT: Det svenska missnöjet. Aktuella
problem från en läkares synpunkt. Natur och
Kultur. 4:75.
EINO KAILA: Personlighetens psykologi. Inledning
av John Landquist. Natur och Kultur. 8: 50.
JOHN COWPER POWYS: Modern själskultur.
Natur och Kultur. 5:75.
på det djupare planet men ha besvär,
konflikter, lidanden på det ytligare planet. Dénna
iakttagelse får omedelbart en intressant
exemplifiering. Man kan inbilla sig, menar han, att
den i sina yttringar och fordringar stegrade
sexualiteten skulle vara ett uttryck för en
stegrad vital kraftkänsla hos det moderna
släktet. Men det är ett misstag. Denna våg av
sexualitet betyder tvärtom ett försök att döva
en inre otillfredsställelse med en mera på ytan
liggande tillfredsställelse. Den är
surrogatlycka. Den är höljet för en dold
samvetskonflikt. "Varför är man så angelägen att
tillvarata njutningen? Därför att man icke orkar
tro på att livet innehåller några högre värden."
Detta är en iakttagelse av vidsträckt til I
-lämpning. Flera ha gjort den förut. Men
Runestam utvecklar den på självständigt sätt.
Man ser hur användbar psykoanalysens
djup-och kompensationspsykologi kan vara. Men
samtidigt har en omplacering i den rumliga
symboliken ägt rum. Det blir samvetslivet,
kravet på den personliga enheten, som
kommer på mittplanet, centralplanet. Sexualiteten
finnes dels som drift på det understa planet,
dels som njutning på ytplanet. Denna
indelning är riktigare än den freudska
psykoanalysen, för den händelse nämligen, vilket skett,
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
