- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 /
142

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari 1936 - Recensioner - Bertil Malmberg: Stor norsk lyrik - Bertil Malmberg: Lyriska tolkningar - Sven Barthel: En god gärning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RECENSIONER

Du lægger endda hodet ned.
Et morke inder hen sin fred
ug puster ut din flamme.

Se floder löper ut i hav,
og høstens løv, hvor blir det av.
Selv bjergets tårn og take,
ja, stjernerne i nattens blå,
Arkturus, Gemma skal förgå,
og du vil bli tilbake?

Bertil Malmberg

Lyriska tolkningar

ERIK BLOMBERG: Lyriska tolkningar.Tredje
samlingen. Bonniers. 4: 75.

Att Erik Blomberg tillhör våra förnämsta
verstolkare behöver säkerligen icke påpekas.
Den kollektion främmande lyrik på svenska
som han denna höst publicerat sluter sig
värdigt till hans tidigare. Han har ett mottagligt
sinne för inbördes ganska skilda lyriska arter
och personligheter och fördelar sitt intresse
med mycken generositet. Likväl kan det
svårligen förnekas, att han lyckats bättre med den
anglosachsiska lyrik som hans bok innehåller
än med de tyska dikter vilka upptaga
trettiotvå av samlingens åttioen sidor. För det
höl-derlinska odets linderj ordiska åska har han
icke det rätta språkliga ekot. leke heller
tolkningen av Rilkes sällsamma "Pont du
Carrou-sel" kan betecknas som fulländad.
Originaldikten har följande lydelse:

Der blinde Mann, der auf der Brücke steht,
grau wie ein Markstein namenloser Reiche,
er ist vielleicht das Ding, das immer gleiche,
um das von fern die Sternenstunde geht,
und der Gestirne stiller Mittelpunkt.
Denn allés 11m ihn irrt und rinnt und prunkt.

Er ist der unbewegliche Gerechte,
in viele wirre Wege hingestellt;
der dunkle Eingang in die Unterwelt
bei einem oberflächlichen Geschlechte.

Blombergs version är betydligt mindre
kostbar, förtrollningen saknas, bilderna te sig en
smula allmänna, litet bleka och tomma, ganska
förbrukade:

Den blinde åldringen på bron som står
grå som en gränssten vid ett namnlöst rike,
är han väl Tinget, den sig alltid like,

kring vilket stjärnan långt i fjärran går
och alla stjämevimmels medelpunkt
som mitt i sken och virvlar vilar lugnt.

Han är den obeveklige och äkte
vid skiljevägarna till djupets värld,
den skumma porten bort från tidens flärd
hos ett förvirrat och förflackat släkte.

Särskilt de två slutraderna måste betecknas
som alltför billiga och nästan katastrofala
för diktens verkan och stämningens mystiska
logik.

Däremot är interpreten avgjort vuxen
sådana diktare som William Blake, Carl
Sand-burg och Lawrence. Dessa och andra
engelskspråkiga skalder har han återgivit med
förståelse och inspiration. Man har ali anledning
att med tacksamhet ta del av dessa lyriska
tolkningar. Bertil Malmberg

En god gärning

SlGURD STERN V ALL: Sång under segel.

Bonniers. 9: 50.

Äntligen en riktig samling av riktiga
sjömansvisor! Den har varit länge efterlängtad
och den sviker sannerligen inte
förväntningarna. "Sång under segel" är ett skickligt
och kärleksfullt verkställt urval ur den rika
folkliga sjöpoesien. En volym som kommer
som en gåva till alla dem, som hittills fått på
egen hand försöka leta fram det äkta ur
myllret av efterbildningar och förfalskningar.
I Bondessons klassiska visbok finns
visserligen mycket att hämta, men dels är den
numera knappast åtkomlig i bokhandeln, dels är
den ägnad åt allt vad svensk folkdiktning
heter och har inte så mycket plats för just
sjömansvisorna. En speciell antologi var
verkligen av behovet påkallad. Sådan den nu
föreligger har man bara att tacka och vara glad.
Den är mönstergill.

Insamlingen igångsattes i grevens tid.
Sjö-visediktningen dog med segelsjöfarten. De
riktiga visorna har — även på sjön — ersatts av
revyernas oftast illa gjorda förfalskningar.
Vad man får höra sjöfolket sjunga på nutidens
ångare är i nio fall av tio inte inlärt av någon

142

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free