Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari 1936 - Recensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
tadjis hemliga förbund hela tiden bildar en
bakgrund till handlingen, så att en stor del
av boken behandlar den sega striden om ett
av Europas vackraste och farligaste områden:
det tyvärr så splittrade Makedonien. Det är
snarare romanen om uppkomsten och
försvinnandet av en stor idé, en av de största som
Europa frambragt under det senaste
århundradet. Men jag har i skildringen ofta
avsiktligt ändrat data och namn för att därmed
antyda, att det inte är någon historisk roman
jag lägger fram för mina läsare, utan den
tragiska, bragdrika och stundom dystra
historien om en frihetstanke, dess blomstring och
undergång."
På så sätt presenterar holländaren den
Doolard i ett företal sin roman
"Orientexpres-sen" och anger dess idéinnehåll. En anmälare
har att tillfoga, att vid sidan av detta
idéinnehåll, det bärande och intresseväckande i denna
roman är att finna i dess oförfärade,
flammande och energiska realism, den Doolard
förfogar verkligen över en stil, som är värdig
det stora och brännande ämne, som han
upptagit till behandling: de makedoniska
komi-tadjis outtröttliga och hårdnackade strider för
landets och folkets förlossning från sällsport
grymma förtryckares ok.
Det är en hård och blodig krönika från
Europas oroliga hörn, som läsaren här får
göra bekantskap med. Vi föras från början in
medias res: romanens inledande kapitel
utgöres av en skildring av de förbittrade
striderna i Makedonien i juli 1903. De tre
bröderna Drangov — Damian, Kosta och
Kroum — stå i de virvlande händelsernas
medelpunkt; de äro själen i de kristna
sla-vernas strid mot sina islamitiska förtryckare.
Med beundransvärd kraft har författaren
tecknat porträttet av den oböjlige och lidelsefulle
Damian, och suveränt åskådliggör han
make-doniernas bittra gerillastrider mot de turkiska
gendarmerna, strider som i grymhet överträffa
det mesta. Kan man tala om någon egentlig
huvudperson i det myllrande människogalleri,
som romanen presenterar, måste det vara
Milja, vojvoden Damians dotter. Hon är den
tragiska bäraren av den makedoniska
frihetsidén; men hon är mer än blott och bart en
representant för en idé: hon är samtidigt en
intensivt levande och blodfull gestalt, som
plastiskt avtecknar sig mot bakgrunden av ett
i sin dystra och vilda skönhet imponerande
landskap. Skildringen av hennes
kärleksförhållande till den revolutionära rörelsens högra
hand, hjälten i hundratals legender och själen
i den makedoniska frihetsrörelsen sådan den
utvecklar sig på nittonhundratjugutalet, Todor
Alexandrov, har en glöd och en intensitet, som
gör att den bränner sig in i ens minne. Todor
Alexandrov, som i en förbindelse med
Sovjetrepubliken ser räddningen för Makedoniens
sak, blir till sist undanröjd. Det blir Miljas
tragiska öde att hämnas den gåtfulle
voj-vodens gåtfulla död och att slutligen själv bli
en avtynande frihetsrörelses offer. Hon är inte
den enda av denna boks gestalter, som har
något av tragisk storhet. När allt kommer
omkring ha de det, alla dessa revolutionärer,
därför att de uppgå i och leva och dö för en
frihetstanke, som är dömd till undergång. Det
länder denne holländske författare till beröm,
att han så intensivt lyckats åskådliggöra detta
tragiska förlopp utan att ett ögonblick
hemfalla åt abstraktioner eller schematisering.
Hans roman har verkligen vad man brukar
kalla "livets färg", och den ställer oss ett
stort och tragiskt ämne för ögonen.
Johannes Edfelt
Wodehouse
P. G. WODEHOUSE: Pengar till skänks.
Översättning av Stig Facht. Fritzes. 4: 75.
"Pengar till skänks" ("Money for
No-thing") tillhör inte Wodehouses allra bästa
saker men distanserar dock lekande lätt ali
annan humoristisk förströelselitteratur.
Mästaren förnekar sig inte, även om han här inte
når de strålande höjder, till vilka endast hans
mest odödliga figurer, Psmith, lörd Emsworth,
Bertie Wooster och Jeeves kunna föra honom.
Innehållet i "Pengar till skänks" är ungefär
detsamma som i alla andra
Wodehouseroma-ner, och intet budskap kunde vara mera
glädjande för den sanne Wodehousevännen. Han
skiner då upp, som cirkuspubliken, när den
populäre komikern träder in på arenan med
sin attiralj och ett hjärtligt: "Ja, här är vi nu
igen." Han makar sig djupare in i fåtöljen
och kastar sig med ett belåtet spinnande in
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
