- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 /
187

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1936 - Per Meurling: Traven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRAVEN

mahognyträ. Hjulet var en symbol. Släktets
symbol. Hjulet hade blivit tidlöst."

Han kan inte sälja sin gård.

Det är emellertid inte Travens mening att
låta läsaren frossa i sentimentala stämningar.
Kallt och lugnt väger han de fördelar och
de nackdelar industrialiseringen medfört för
indianerna mot varandra och i grund och
botten kan han inte beklaga utvecklingen.

"Materiellt sett voro alla nu bättre rustade
för livet i allmänhet än tidigare. De voro inte
längre hänvisade till endast en liten fläck av
jorden, där de inte visste mera om världen
och andra människor än vad de sågo
innanför sina ögons horisont. De blevo mer och
mer människor, som medvetet levde i en stor
värld, i ett större hemland, i den mexikanska
republiken. De fattade världens storhet och
omfånget av det mänskliga samarbetet utöver
hela jorden. Deras fiender hade förut varit
grannarna på den näst intill belägna
hacien-dan. Men denna fiendskap försvann i och med
sammanväxandet med en större värld. De
för-nummo helt tyst det första uppspirandet av
den tanken, att alla människor på jorden äro
en enhet, att alla utgöra ett stort broderskap."

I två andra böcker, "Kärran" och
"Diktatur", skildrar Traven de mexikanska
oxdrivar-nas tillvaro i bergstrakten, tjänstemännens
utplundring av de okunniga indianerna och
den katolska kyrkans förmåga att draga
pengar från det fattiga folket vid de stora,
heliga festerna och han inflätar i skildringen
en kärlekshistoria, vilken i sin rörande ömhet
torde höra till något av det skönaste man kan
läsa i den vägen. Till alla de stora och lysande
kärlekspar, som äro berömda i
världslitteraturen, skulle undertecknad vilja sälla den
enkla kärleken mellan den halvt om halvt
livegne indianpojken Andreus och hans
Estrel-lila, hans lilla stjärna. Gräset susar på
prärien, där de bävande sitta och hålla varandra
i handen den första natten efter festen till den
helige Campanarios ära. då han fann henne

förskräckt ihopkrupen under en vagn. Ett
stycke ifrån dem stå oxkärrorna. Och han
gläds över, att det finns någon som även en
så obetydlig människa som han kan taga hand
om och hjälpa i den vida världen.

Det är denna egendomliga, djupa
medmänsklighet han inlägger i kärleken och som
stundom i extas stegras till att omfatta icke
blott det älskade föremålet utan alla
människor och hela universum, som ger Travens
kärleksskildringar deras särprägel.

Den proletära solidaritetskänslan förlänar
den erotiska känslan en säregen, sublim
översinnlighet.

I "Bron i djungeln" har Traven beskrivit
en annan form av kärlek, moderskärleken.
Den lilla boken är tillägnad mödrarna i alla
land. Den tolkar bara i enkla ord en
indiankvinnas sorg över en liten gosse, som
drunknar, talar om hur man sätter ett ljus på en
bräda, lägger den i floden och hur den
stannar mitt över det ställe, där den lille ligger
på flodbottnen, beskriver hur gossen fiskas
upp, smyckas med brokigt papper, iföres en
billig sjömanskostym och till tonerna av en
dansmelodi, som gör tjänst som
begravningsmusik här inne i urskogen, föres till graven.
Den humor och den ömma medkänsla, med
vilka allt detta är berättat, gör det emellertid
till ett storslaget mästerverk.

Boken vänder sig med sin tendens mot alla
försök att förbehålla de stora, elementära,
mänskliga affekterna för någon särskild ras
eller kultur. Den vill föra något
allmänmänskligt till torgs, en stor känsla, som gör en
primitiv och grotesk indiankvinna jämbördig
som människa med vilken annan kvinna som
helst, hur kultiverad och högtstående hon än
må vara.

Traven är som diktare det fattigaste folkets
språkrör. Det är okunniga och enkla
människor, ofta av en annan ras än han själv, som
övertygat honom om livets inneboende möj-

187

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free