- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 /
190

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1936 - B. Traven: Den uppfångade blixten. Översättning av Arne Holmström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

B. TRAVEN

under tre präster före den nuvarande
innehavaren av ämbetet. Han kunde allt
utantill efter ett långt och andäktigt lyssnande,
kände igen varenda glaspärla på de otaliga
helgonbilderna i kyrkan, kände till varenda
utsmyckning och även de obetydligaste
träsniderierna i kyrkan, hade reda på varje
helgdag och vartenda helgons speciella
högtidsdag. De indianska församlingsmedlemmarna,
i synnerhet barnen och de halvvuxna, ansåg
Cipriano vara en mycket viktigare person för
religionen och dennas talrika och invecklade
ceremonier än pastorn.

Precis som indianerna alltid först vände sig
till helgonen då de önskade något av Vår
Herre, så vände sig här
församlingsmedlemmarna i första hand till Cipriano då de ville
pastorn något. Om det var fråga om
giftermål eller barndop eller begravning,
rådfrågade man först Cipriano. Till och med då
pojkarna och flickorna skulle gå och bikta
sig, vände de sig först till Cipriano för att
höra efter om det eller det vore en dödssynd,
om man inte biktade det eller om man glömde
bort det och hur man skulle kunna uttrycka
sig utan att direkt säga vad det var.

Cipriano visste råd för allting. Han var
församlingsmedlemmarnas förtrogne i mycket
högre grad än den bäste präst någonsin kunde
bli. Härav kom det sig att Ciprianos tillvaro
artade sig tämligen bekymmerfri. Än fick
han en höna, än en tupp, här en tequila, där
en habanero; och när det var hans namnsdag
hopade sig gåvorna, så att han under en hel
månad slapp ifrån alla matbekymmer.

När pastorn nu stod resfärdig, sade han till
Cipriano:

— Folket känner du ju bra till, så på den
saken behöver jag inte spilla några ord. Om
dagarna håller du kyrkan öppen, och på
kvällarna stänger du den ordentligt, som vi
alltid har gjort här. Och på
söndagsmorgnarna och lördagskvällarna och onsdagskväl-

larna när församlingen är i kyrkan leder du
sången. Jag ska sen säga dig vilka sånger
som ska sjungas. Du kan ju dem
allesammans. Och glöm inte att fylla på
vigvattenskaret när det blir tomt. Det känner du ju
också till. Och nu kommer det viktigaste. Du
ska gå till stån och köpa färg och guldbrons.
Sen ska du tvätta alla helgonbilderna och göra
dem rena från damm och fågelsmuts. Det är
synd och skam som bilderna ser ut, det är
nästan hädelse. Där färgen falnat av, målar
du på ny färg. Men madonnabilden över
altaret ska du inte måla. Du behöver bara
tvätta den ordentligt och sen fernissa den med
en färglös fernissa, som man kan köpa i
botican i stån. Nej, du behöver inte köpa
någon. Jag ska köpa alltsammans i stån och
betala det, så behöver du bara hämta det. Du
kan gå med mig nu med detsamma, så ska
jag tala om hur du ska använda de olika
färgerna. När jag sen kommer tillbaka, har vi
en vacker, ren’kyrka.

Med denna anordning var Cipriano
utomordentligt belåten. Han gladde sig åt att få
smycka kyrkan och måla bilderna. Och denna
glädje ökades, när pastorn lovade honom att
han, om allt utfördes ordentligt och väl,
skulle ge honom åtta pesos så att han inte
behövde arbeta i skogen utan kunde syssla
med kyrkan hela tiden.

Dagen därpå följde Cipriano pastorn till den
lilla staden, där han fick färgerna jämte en
bruksanvisning över deras rätta användande.

Sedan han tagit sig en liten tår på tand för
att få en festlig avslutning på dagen, red han
belåten med sig själv och belåten med sin
religion och ali världen i övrigt makligt hem
på sin åsna.

Han kom mitt under helgmålsringningen,
som pojkarna satt i gång med, redan innan
han nått fram till den första hyddan i byn.

Följande morgon började han sitt arbete
med kyrkorestaureringen.

190

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free