Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1936 - Artur Lundkvist: Amerikansk prosa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTUR LUNDKVIST
Med sin första roman, "Act of Darkness",
framträder John Peale Bishop som en
fullgången författare. Han kommer liksom så
många av de bästa krafterna i den nya
amerikanska litteraturen från Sydstaterna. Han
har tidigare endast publicerat en diktbok och
en samling noveller; han är likväl ingen av
de yngsta, han tillhör närmast Faulkners
generation.
"Act of Darkness" är — ehuru inte
enbart — en uppväxtskildring i jagform,
förlagd till Virginia, detta Söderns gränsland
där tradition och nutid möts på ett än
pittoreskt, än tragiskt sätt och där det förflutna
med sin glans och stolthet går igen ännu i
förfallet hos dessa gamla släkter och gårdar.
I varma, fylliga färger stiger människor, ting
och landskap fram ur barndomserinringarnas
dunkel; där är de gamla byggnaderna med
alla minnena från inbördeskrigets tid, där är
de åldrade blå vaserna, så bräckliga och
tunna, med ojämnheter i glaset, påminnande
om de pryda kvinnorna från förr i sina
krinoliner och vida hattar.
Gossen John är en drömmare och
melan-koliker med det känsligaste sinne för alla
stämningar, alla atmosfäriska skiftningar. Med
samma klara ögon ser han strömfårorna i
floden, fåglarnas fjäderteckning, ett ansiktes
linjer, uttrycket i ett par ögon. Han
förnimmer så mycket som han inte förstår orsaken
till, han blygs för sina egna känslor såväl som
för andras. Hans far är en läkare söm velat
bli konstnär, han dör när gossen ännu är barn
och lämnar modern i små omständigheter.
John vistas mest hos sin onkel Charlie, ett
slags gentlemannafarmare som övergivit de
torra juridikstudierna för den fruktbara
jorden, för dryckerna och kvinnorna. Dennes
starka, sjudande sensualism på en gång lockar
och stöter tillbaka den uppväxande
ynglingen; han kan inte försona de svävande
erotiska drömmarna med den brutala verklig-
heten. I huset umgås även en idealistisk
trettioåttaårig ungmö, Virginia, väninna till
Charlies hustru; hon talar med John om
poesi och konst, visar honom på fåglar och
blommor. Klyvnaden han bär inom sig plågar
honom; när Charlie tar honom med till ett
hus med prostituerade sviker honom modet;
begäret och idealen tränger undan varandra.
Och så växer bokens egentliga dramatiska
konflikt fram; den gäller inte ynglingen
direkt: den utspelas mellan onkeln och
Virginia. De förkroppsligar två principer, två
livsformer: sensualismen och puritanismen,
lustutlevelsen och idealhängivenheten.
Särskilt i Sydstaterna — med tanke på
amerikanska förhållanden — syns denna
konflikt ofta nå en tillspetsad form: på olika,
mer eller mindre våldsamma sätt bryter det
varma blodet igenom den kalla moralen. Det
är knappast en tillfällighet att så många av
böckerna därifrån rör sig kring
våldtäktsbrott. Och man bör inte förebrå författarna
någon pervers böjelse vid motiwalei: förrän
man satt sig in i det speciella sammanhanget.
Charlie och Virginia dras till varandra på
ett olycksbådande sätt, båda i ett obestämt
behov att förgöra varandra, att övervinna sin
motsats. Till en början stannar det vid ord,
djärva samtal där det brinner under
frankheten. Men en dag vid en promenad i skogen
faller hon halvt för honom och blir till hälften
våldtagen; det är en "mörkrets gärning" mitt
i middagshettan, ödeläggande för dem båda,
för mannens lust såväl som för kvinnans
ideal. De har våldfört sig på sig själva genom
varandra. När några dagar gått grips Virginia
av hysteri, hon uthärdar inte sanningen om
sig själv och skyller ifrån sig på mannen.
Han blir arresterad och dömd för våldtäkt.
Ynglingen John ser detta utspelas på nära
håll och det blir liksom en yttre gestaltning
av hans eget inre problem, vilket han
förtvivlar om att kunna lösa. Han vill skriva
222
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
