Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1936 - Recensioner - Gunnar Beskow: Resa till framtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESA TILL FRAMTIDEN
kastat, om människosläktet så länge skulle
lyckats bevara sin fred och endräkt utan denna
gudshängivna flygakrobatik." I det briljanta
avsnittet om den nya kultur, som uppstod i
Sydamerika kring Patagonien som kärnland,
utbildas, som en fint genomförd parallell till
kristendomen, den nya religionen kring "Den
Gudomliga Ynglingen", en alltmer
legendari-serad ung profetisk folkledare och revoltör,
vilken representerar ett nästan atavistiskt
återfall av vitalitet hos den på en gång senila
och infantila rasen, men vars livsbejakande,
sexuellt sprängladdade juvenila förkunnelse
så småningom förvandlas till en stel och
strängt dogmatisk officiell ungdomskult.
"Samtidigt undergick minnet av Den
Gudomliga Ynglingen en gradvis förändring. —
Efterhand blev det en vävnad av vad de hopplösa
vuxna begärde av ungdomen. Den obändige
unge hjälten förvandlades till de äldres
sentimentala uppfattning om barndomen, den
oskuldsfulla och undergivna. — På samma
sätt som kvinnorna i en tidigare epok blivit
både idealiserade och förtryckta blev nu
ungdomen det."
Tyngdpunkten ligger kanske i behandlingen
av problemet om det individuella
personlighetsmedvetandet i förhållande till
kollektivmedvetande, till överindivider av olika
former. Här lyfter författarens psykologiska
inlevelse stundtals skildringen till det sublima
(lyckligtvis utan tuppsnedsteg). De
väsens-olika livsformer, som presenteras, ge tillfälle
både till intensiva satirer över
masspsykologien och kollektivindividens behavior sådant
det tyvärr oftast gestaltar sig hos oss men
också till suggestiva visioner av hur ett
positivt befruktande och jagfrigörande
gruppmedvetande borde förnimmas om det existerade.
Kollektivpsykets ena janusansikte möter
främst i kapitlen om marsinvånarnas själsliv.
Medvetande uppstod i livssubstansen i samma
mån den var tillräckligt tätt anhopad i moln-
enheter. Men dessa individer stodo i ständig
telepatisk strålningskontakt med varandra oqh
åstadkommo vid särskilda tillfällen
tillsammans ett kollektivmedvetande av olika
storleksordning.
"Det liv, som dominerade på Mars, var
sålunda något mittemellan en sällsynt
väl-disciplinerad armé av specialiserade
medlemmar och en enda kropp under en viljas
ledning. Likt en armé kunde det anta vilken form
som helst utan att förstöra sin organiska enhet.
Likt en armé var det ibland en mängd delar,
som färdades fritt men vid andra tillfällen
sammandrogs det för att fullfölja särskilda
funktioner. Likt en armé bestod det av
fria, förnimmande individer, som fullständigt
underordnade sig disciplinen. Å andra sidan,
olikt en armé, vaknade det emellanåt till ett
gemensamt personligt medvetande. — Detta
medvetande rymde ingenting som inte var lätt
att upptaga och stod i överensstämmelse med
traditionen. Följaktligen var
kollektivmedvetandet intellektuellt och kulturellt ständigt
efter utvecklingen. — Dess disposition var
något mittemellan en fältmarskalk och den
som utmärkte de gamla hebréernas Gud."
Men å andra sidan utvecklade under vissa
epoker människorna själva en sorts
kollektivmedvetande, grundat antingen på ett mycket
starkt psykologiskt intresse eller på en rent
telepatisk förnimmelseförmåga, som gjorde
individen delaktig i gruppens och släktets liv,
och som i stället för att undertrycka
indivi-dualpsyket berikade det genom att spränga
jagbegränsningen. Om "De Andra Människorna"
heter det:
"De var inte fallna för att överskatta den
abstraktion som kallas staten och nationen,
inte ens världsgemenskapen. Ty den mest
karakteristiska egenskapen hos dem var inte
i första hand kollektivanda utan något annat,
ett medfött personlighetsintresse, både för de
personliga olikheterna och för
personlighetsutvecklingens ideal. De hade en
anmärkningsvärd förmåga att föreställa sig sina
medmänniskor som unika varelser med speciella
227
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
