- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 /
239

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1936 - Recensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RECENSIONER

Är kriget nödvändigt?

NORMAN ANGELL: Vägen till fred.
Översättning av Leif Björk. Tiden. 5: 50.

Norman Angell har ägnat sig åt studiet av
krigets problem med ett allvar som få andra
politiska skribenter, och dessa hans studier
avsatte tidigt mycket märkliga resultat. Några
år före kriget påvisade Norman Angell i sitt
verk "Den stora illusionen", att alla förment
förnuftiga skäl för kriget egentligen inte har
någon förnuftig bakgrund alis, att
uppfattningen av kriget som en "biologisk
nödvändighet" är nonsens och att i modern tid ingen
stat kan berika sig genom krig. Tanken att
segerherrarna efter ett krig skulle vara så
fåkunniga, att de med väldiga kontributioner
från den besegrade sökte kompensera sina
förluster under kriget, avvisade Norman Angell
som absurd — vilket dock inte hindrade
världskrigets segrarmakter att några år senare
anlita just det av Norman Angell utdömda
tillvägagångssättet.

Norman Angells författarskap ger sin dystra
belysning åt den gamla satsen, att staterna
stundom regeras på ett särdeles fåkunnigt sätt.
Detta innebär dock inte, att förnuftet skulle
vara alldeles utan inflytande inom politiken.
Norman Angell tror för sin del på förnuftet.
Han tror, att krigspolitiken till sist måste falla
på sin egen förnuftsvidrighet, och att krigets
"farsot" på grund av sin oerhört evidenta
allmänskadlighet kommer att bekämpas och
inskränkas ungefär som man tidigare har
bekämpat andra farsoter. Författarens nya
arbete, vars titel syns här ovan, utgör en ny
granskning av alla de populära skälen för
krigets ofrånkomlighet. Ett av de argument
till stöd för nämnda teori, som under
efterkrigstiden har florerat, är den marxistiska
tesen, att kriget på något sätt sammanhänger
med den kapitalistiska ordningen. Det skulle
alltså inte tjäna någonting till att söka
avskaffa kriget, förrän privategendomen har
upphävts. Norman Angell dräper mycket
effektivt, förefaller det, detta argument och
hävdar, att kapitalismen efter världskriget
väsentligen har varit en fredsfaktor. Själv är
Norman Angell av gammalt övertygad
socialist, men han kan inte finna, att socialisten

bör ställa sig passiv gentemot
krigstendenserna i en kapitalistisk värld. Hela
argumenteringen utmynnar i att kriget kan bannlysas
endast genom ett makternas samfällda
ingripande mot den stat, som bryter freden. Den
isoleringspolitik, som stundom påyrkas för
Englands del, skulle bara föra bort från målet.

Norman Angells skrift är starkt polemisk,
och hans argumentering har stundom blivit
lidande härav. Ibland förenklas
problemställningarna lite väl kraftigt. Detta gäller särskilt
författarens behandling av försvarsfrågan, där
han som pacifist framslungar vissa ingalunda
axiomatiska påståenden. Som helhet är detta
verk liksom Norman Angells författarskap
i övrigt utomordentligt nyttigt, därigenom att
det driver folk att fundera över sina åsikter
och sålunda kanske bidrar till
åsiktsbildningens rationalisering.

Leif Björks översättning är bra men inte
alldeles felfri. Uttrycket "Latinamerika" borde
till exempel inte ha fått förekomma.

Åke Thulstrup

En utmärkt japankok

THEO FINDAHL: Den gule keiservei. Inn-

tryck fra Japan. Aschehoug. Oslo 1935.

Det är mycket få människor som äga
förmågan att studera ett land allsidigt i
sammanträngd form. Den som gör försöket får lotsa
sig fram mellan Scylla och Kharybdis: det
är lika farligt att endast söka efter belägg
för sina förutfattade meningar som att
motståndslöst låta suga sig in i detalj intryckens
ström, där förmågan av en helhetsbild snart
förloras.

Man måste också ha en bakgrund, en fond,
mot vilken den nya erfarenheten skall få
avteckna sig. Ingen far i allmänhet så vill
som den vilken endast känner sitt eget land
och ett till. Det sistnämnda blir då för honom
"världen", och hans omdöme får lätt hela
halvbildningens tvärsäkra arrogans.

Nej, bakgrunden kan endast förvärvas
genom studier och rik komparativ erfarenhet.
Den är icke lättvunnen. Dessutom kräves
självfallet ett både vaket och välbalanserat
sinne samt vilja till oväld och rättvisa. Sedan

239

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free