Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1936 - Recensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
RECENSIONER
må man säga sin ärliga mening. Risken är
då ringa att produkten blir ett led i den
hetspropaganda mellan folken, som nu åter
gör sig bred, och som är en större krigsfara
än rustningarna.
När man gjort dessa reflexioner är det med
särskild glädje, som man i sin hand får ett
verk sådant som Findahls bok om Japan. Den
är grundad på självsyn. Författaren har vistats
tillräckligt länge i Japan för att känna
första-handskällorna. Han har dessutom tidigare väl
dokumenterat sin förmåga att bedöma och
skildra den mellanfolkliga verkligheten, icke
minst i sin till svenska översatta bok om
judeproblemet, "Jude" (1934).
Findahls nya bok överträffar det mesta
inom den västerländska Japanlitteraturen. På
sina 248 sidor ger den en totalvy av det
moderna Japan, som varken saknar originalets
ljusa eller mörka sidor. Det är en bok, som
är fullt modern i sina problemställningar,
men som ändå icke saknar en fläkt av den
fullständigt egenartade mystik och romantik,
som verkligen lever i Japan. Läsaren slutar
icke boken med intrycket av att ha fått
slutgiltiga och uttömmande besked, men med
glädje över att ha låtit sig fascineras av en
ganska dunkel gåta — en gåta, som samtidigt
är ett högst påträngande aktuellt
världsproblem i både ekonomi och politik.
Boken går från en väl skisserad
miljöskildring till den inre världen — shinto,
kejsarsolen, kokutai, "guds- och folkstaten",
buddhismen och mystiken — och så åter till
dagens yttre stridsställningar — japansk
kapitalism, industri- och handelsexpansion, de
storpolitiska motsättningarna, "den gula faran".
Findahls arbete om Japan är icke endast
en utmärkt och tankeväckande skildring. Den
är också en nyttig gärning. Japan hör till de
omstridda länderna, till de "fascistiska" och
de "missnöjda" staterna, till "oroselementen"
i världen. Den uppgående solens land är
ingalunda populärt i Västerlandets pressopinion.
Beträffande sådana länder är det av största
vikt för världens politiska och andliga
jämvikt, att man verkligen vet så mycket som
möjligt om deras faktiska läge. Att bidraga
härtill är att verka för samförstånd mellan folken
och fredens befästande. Rütger Essén
Missionärer
G. ARELL o. a. svenska missionärer: "Din
broders blod ropar." Bilder från
inbördeskriget i Jarkend 1933—34. Svenska
Missionsförbundet. 4: —.
E. FRENCH, M. CABLE. F. FRENCH:
Ökenbrev. Färder genom Centralasiens
ödemarker. Översättning av Ingeborg
Wikander. Lindblads. 6: 50.
I "Stora Hästens flykt" har Sven Hedin
riktat uppmärksamheten på en skildring från
inbördeskriget i Sinkiang, som missionärerna
på Svenska Missionsförbundets station i
Jarkend nedskrivit. Boken i fråga, "Din broders
blod ropar . är också onekligen värd att läsas.
Visserligen ger den i viss mån förklaringen
till varför så ofta missionärernas skrifter
stanna inom en trängre krets: långa stycken
vänder den sig uteslutande till en dylik genom
sin religiösa exaltation. Det litterära värdet
i denna bok, som skrivits av flera olika
personer, är dessutom mycket varierande och inte
så sällan tämligen obefintligt. Men ser man
till sakens kärna, kan man inte gå förbi
boken med en axelryckning. Den är ett stycke
historia av högst ovanligt slag. Det är här
fråga om samma upprorsrörelse, som Hedin
själv har skildrat, och vad som berättas om
detta tumult, som haft karaktär av religionskrig
och inneburit muhammedanernas uppgörelse
med kineserna, är sådant att man häpnar. Den
muhammedanska fanatismen är fruktansvärd,
när den trätt i krigets tjänst, och naturligtvis
riktar den också sitt hat mot de utländska
missionärerna. Svenskarna skonas visserligen
efter mycket om och men och efter marterande
veckor och månader av ovisshet (här; liksom
i Hedins bok, finner man att det framför allt
är läkarens verk, hans talang att behändigt
skära en abscess på en upprorsledare, som
stämmer maktens herrar till mildhet). Men
decenniers arbete omintetgöres, när stationen
plundras och goss- och flickhemmens skaror
skingras och föras mot mer eller mindre
hemska öden. Vad i övrigt den asiatiska
krigföringen angår, skulle man ur "Din broders
blod ropar" kunna hämta en rad hårresande
exempel på bestialisk grymhet. Men därmed
får vara. Jag nöjer mig hellre med att fast-
240
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>