Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1936 - John Landquist: Psykologiens forskningsgrenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN LANDQUIST
PSYKOLOGIENS
FORSKNINGSGRENAR
Installations föreläsning vid tillträdet av professuren i psykologi och
pedagogik vid Lunds universitet den 14 mars 1936.
Den vetenskapliga psykologien har två
kunskapskällor: iakttagelsen av själslivets
rörelser i livets naturliga förhållanden och
experimentet. Iakttagelsen kan vara antingen
själviakttagelse eller iakttagelse av andras
uppförande. Den experimentella psykologien
arbetar med experimentet, en artificiell anordning,
under oavbrutet stöd av iakttagelsen. Den
medicinska och humanistiska psykologien åter
undersöka själslivet sådant det i
människolivet utformats eller utformas. Den medicinska
psykologien betraktar huvudsakligen det sjuka
själslivet eller själslivet hos människor, som
mer eller mindre skadade uppsöka läkaren
eller lämnats på sjukhusen. Den humanistiska
psykologien undersöker huvudsakligen det
själsliv som verkat mitt i livet eller just nu
står däri.
Psykologien har framför någon annan
vetenskap, såväl de naturvetenskapliga som
de övriga humanistiska, den stora fördelen,
att dess subjekt är omedelbart givet:
nämligen det egna själslivet. Introspektionen av
detta själsliv är ali psykologis primärkälla.
Men denna fördel är tillika förenad med en
stor nackdel: detta själsliv är icke tillgängligt
för andra. Det kan se ut soin om vägen
härmed i samma ögonblick vore stängd till
själskunskapens utbildande till en vetenskap.
I själva verket är denna svårighet källan till
alla strider, som alltjämt utkämpas om
psykologiens egenskap av vetenskap. Strävan att
övervinna den har skapat den experimentella
psykologien. Man resonerade: själslivet har
också allehanda objektivt påvisbara yttringar,
varmed man kan följa dess processer och
kontrollera introspektionens utsagor. Liksom
man kan underkasta tingen i den oorganiska
och övriga organiska världen experiment, så
bör man också kunna utsätta själslivet för
experiment, det vill säga isolerande
anordningar, varmed man kan kontrollera dess
prestationer inom skilda områden. En rik
forskning följde, som gav mycket och varav
man väntade ännu mer.
Förnimmelsepsykologien uppblomstrade med Wundt,
Ebbing-haus införde minnesforskningen,
associationsprocessen undersöktes, omsider kom turen till
intelligensen.
Dessa strävanden och framgångar ledde till
260
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
