Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1936 - John Landquist: Psykologiens forskningsgrenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PSYKOLOGIENS FORSKNINGSGRENAR
icke på något sätt diskuteras i
undersökningen: Har barnet tidigare hört ordspråket
och förstått det eller icke? Ordspråket blir
i förra fallet närmast ett kunskapstest. Det
verkliga intelligensarbetet, som fattat
liknelsen, ligger före provet. Men har barnet aldrig
hört ordspråket, så är det en öppen fråga
om det otillfredsställande svaret vittnar om
en så svag intelligens, att det bör bidraga till
att barnet sättes i hjälpklass. Därjämte är att
märka, att om barnet ej förr hört ordspråket,
så utsättes det för ett svårare prov, då det
första gången hör ordspråket isolerat, än då
det hör det ute i livet eller läser det i en
sammanhängande text, i vilka fall den
omgivande meningen förklarar ordspråket.
Slutligen måste tillses, om ordspråket uttrycker
en bild, att denna bild är i sig själv
genomskinlig och sådan att den vädjar till barnets
fantasi eller att den anspelar på för barnet
kända förhållanden. Ordspråket om en fågel
i handen har sitt ursprung i ett annat
samhällssystem än vårt, då en fågel i handen
representerade ett näringsvärde. För att förstå
om det här nämnda svaret är undermåligt
måste man företa en prövning av barnets
mening och jämföra svaret med andra barnets
svar. Denna granskning måste då influera
på betygssättningen även av detta svar. En
sådan granskning har dock icke företagits
liksom den överhuvud icke brukar förekomma
vid intelligensproven. Varje svar mätes för
sig som prov på intelligens.
Hur fina skillnaderna mellan svaren kunna
vara bör följande lilla exempel kunna ge
en föreställning om. 1 en förtjänstfull svensk
skrift om intelligensmätning1 berättas om ett
förståndsprov, förelagt tioåringar, av denna
lydelse. Barnen skulle säga skillnaden mellan
en docka och ett barn. Svaren att barnet är
levande men inte dockan och att barnet kan
1 Rudolf Anderberg: "Experimentell
intelligensundersökning". Andra uppl. 1932.
gå men inte dockan godkändes, men en som
sade: "Dockan är inget riktigt barn",
underkändes. Ändå är det tydligt att den
underkände menade detsamma som de andra och
att han inte riskerar att ta fel på en docka
och ett barn, och den godkände, som menade
att barnet kan gå men inte dockan, var väl
ej så synnerligen mera klyftig i förmåga att
bestämma det väsentliga i skillnaden. Jag
kritiserar icke utslaget ur annan synpunkt än
att det inger den, som icke var närvarande,
ovisshet. För att avge ett bestämt omdöme otn
svarets kvalitet, måste man nämligen känna
barnet och ha mottagit ett helhetsintryck av
detsamma.
Då jag satt och läste nyssnämnda skrift om
intelligensmätning, kom en vän till mig,
författaren Sigfrid Siwertz, på besök. Jag sade
till honom: "Var snäll nu och på fläcken
säg mig, hur du själv skulle uttrycka
skillnaden mellan en docka och ett barn!" Han
svarade: "Ja, skillnaden är den, att dockan
har sågspån i hela kroppen, men barnet har
det bara i huvudet."
Hur skall man nu intelligensvärdesätta ett
dylikt svar? Några, som sätta värde på ett
fyndigt svar, anse kanske det ge ett tecken
på "en överlägsen intelligens" enligt
amerikansk terminologi. Andra, som kunde anse
att här föreligger ett opassande skämt i en
allvarlig angelägenhet, skulle finna svaret
medelmåttigt. Det finns ett tredje alternativ
som jag i detta sammanhang förbigår men
varpå litteraturhistorien ger åtskilliga
exempel, att svar av dylik typ icke blivit förstådda
av bedömarna.
Problemet om den överlägsna intelligensen
och särskilt om utsträckningen av dess
förekomst har på senare år i hög grad fängslat
amerikanerna. Den amerikanska
intelligensforskningen har givit indikationer om
åtskilliga saker av intresse, såsom om sambandet
mellan begåvning, hälsa, moraliska egen-
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
