Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1936 - John Landquist: Psykologiens forskningsgrenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PSYKOLOGIENS FORSKNINGSGRENAR
IV.
MEDICINSK OCH HUMANISTISK
PSYKOLOGI
Till detta den medicinska psykologiens
resultat må dock fogas en erinran. Den medicinska
psykologien har också sin gräns. Den är
främst utbildad i anslutning till de psykiska
sjukdomarna för att diagnosticera och böta
dem. Positiva vetenskapliga uppgifter till
utforskande av det mänskliga arbetslivet,
kulturlivet och personlighetslivet ligga i det hela
taget utanför den medicinska psykologiens
fält. Till de anspråk, som särskilt
psykoanalysen ställt att även bilda den dominerande
kulturpsykologien, räcker den icke till. För
den rätta psykologiska tolkningen av
historiska företeelser fordras en historisk skolning,
en på hänsynstagande till alla förefintliga
faktorer stödd kombinationsförmåga och
inlevelse, för vilka den medicinska psykologien
inte är utbildad. De psykoanalytiska och
psykiatriska framställningar av berömda
personligheter, av de grundläggande motiven i
samhällsstrukturer, av politiska och religiösa
rörelser, som förekommit, visa den medicinska
psykologiens begränsning, även om sådana
utredningar kunna innehålla iakttagelser av
intresse.
Det är icke riktigt att begränsa psykologiens
arbetsfält så att till exempel endast vad den
medicinska psykologien har att anföra skulle
vara förtjänt av psykologiens namn, medan
en på allt tillgängligt material stödd tolkning
av en personlighet i dess helhet skulle falla
utanför det psykologiska området. En sådan
uppdelning innebär, att en viss
specialpsykolog av en eller annan skola skulle göra
anspråk att vara fackmannen, som uttalar den
egentliga sanningen, medan historikern, som
sysslar med sakernas mening och kampen
därom, nedsättes till en andra rangens
forskare som plockar med en del bisaker,
strandgods, som den stora psykologiska böljegången
fört med sig. Ett exempel. Det kan vara
av-intresse att en psykolog konstaterar att Esaias
Tegnér var en karaktär av manodepressiv
anläggning. Men därmed är inte hela, inte
ens den huvudsakliga sanningen om Esaias
Tegnér sagd, och ej heller är en sådan
karakteristik den som uteslutande eller framför
andra har anspråk på att kallas psykologisk.
Albert Nilsson, som djupare än någon
psykolog av facket levat sig in i Tegnérs tanke- och
känslovärld, säger: "Den vanliga
uppfattningen torde vara att man i breven har den
verkliga Tegnér. Men Tegnér var i första
rummet poet, och hans poesi är ett ännu
djupare och trognare uttryck för hans väsen
än hans brev. Han kan i brèven håna filosofi
och metafysik, hans stora lyrik är metafysisk
idédikt." Är icke detta en psykologisk och till
och med en betydande psykologisk
anmärkning? Det är en ytlig och godtycklig
psykologisk uppfattning att en människa framför
allt uppenbarar sig i sina brev. Sanningen är
den att hon där ger sig i de småbitar som
passa för ögonblicket och mottagaren eller
i sina trötthetstillstånd eller att hon till och
med förkläder sig. Skulle icke en människas
koncentrationsögonblick och högsta
ansträngningar, den kulturskapande delen av hennes
person också höra hennes själsliv till?
Den humanistiska psykologien har sin
närmaste uppgift i behandlingen av det högre
269
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
