- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 /
292

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1936 - Anna Lenah Elgström: Svart parnass. II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nya, bildade och självständiga typen av
nordstatsfärgade, "the new Negroes", gynnade av
sina förbättrade ekonomiska villkor och
tillvaron av gemensam centralpunkt, skapat sig
i Harlem och annorstädes. Det egendomliga
förhållandet har därigenom uppstått, att fastän
de svarta alltjämt stå kvar bakom ett svalg av
rasförakt, vilket trotsar alla deras försök att
fota sin nya kultur på en verkligt pålitlig
ekonomisk och politisk grund, äro de
samtidigt fast inlemmade i det amerikanska
kulturlivet (vilket de ju redan också under
slavtiden i sin egenskap av hustjänare begynte
absorbera). Endast 11 procent av
negerbefolkningen i U. S. A. äro till exempel analfabeter.

Genom att rasens energi så att säga tvingats
in i en enda kanal har dess kunskapssökande
och strävan efter konstnärliga uttrycksmedel
fått en speciell intensitet, vilken delad
verksamhet aldrig skänker. De konstnärliga
resultaten av denna verksamhet ha åstadkommit en
plötsligt uppflammande stolthet hos rasen
över dess egen begåvning och kraft, och detta
nya rasmedvetande, som framför allt väcktes
genom upptäckten av den klassiska litteratur
den ägde i spirituals och blues, har i sin tur
givit upphov till en hel rad av nya
organisationer, föreningar, tidskrifter och tidningar
samt slutligen också till The Negro Youth
Movement — en rörelse som vill fostra den
färgade ungdomen till framåtanda och sunt
självmedvetande.

*



För att få en föreställning om förändringen
och det sätt varpå denna speglas i
litteraturen behöver man endast citera några strofer
från tvenne svarta diktare, J. B. Carrothers
och Claude McKay, vilka, fastän endast en
enda dekad skiljer deras födelseår åt, dock
eka tvenne vitt skilda sätt att se på livet och
framtiden.

To be a Negro in a day like this —
Alas, Lord God, what have we done?


klagar Carrothers ödmjukt — medan Claude
McKay i sitt berömda poem "If We Must Die"
ropar en formlig krigsförklaring till de vita
i de trotsiga strofer vilka sluta sålunda:

Oh, Kinsmen! We must meet the common foe;
Though far outnumbered, let us still be brave
And for their thousand blows deal one death-blow
What though before us lies the open grave?
Like men we w’ll face the murderous, cowardly pack
Pressed to the wall, dying, but — fighting back!


Dessa strofer visa att medan Carrothers hör
till den tid, då rasen ännu kuvad böjde sig
för ett obegripligt sorgligt öde som bjöd den
att i allt lyda sina vita herrar, så hör McKay
till en period då det begynte gå upp för de
färgades diktare att deras stam hade ett
förflutet och de själva ett rastemperament så vitt
skilt från kaukasiernas, att det icke kunde
uttryckas på samma sätt. Ville de bli verkliga
talesmän för sin stam, så måste de frångå
den anda av slavisk imitation, vari de hittills
verkat. De hade framför allt varit angelägna
om att vara de vita till behag, på dialekt
stammande fram sin sorg över sin egen
underlägsenhet, sin rustika animala livsglädje eller
den slaviska trohet mot vita herrar, som vita
författare satt framför dem likt ett mönster,
varvid deras vita publik en gång för alla vant
sig. — Vant sig till den grad, att det första
poem, som talade ett annat språk, Paul
Laurence Dunbars kraftfulla "Ode to Ethiopia",
föll till marken utan att någon ens förstod
hur revolutionerande det egentligen var.

Paul Laurence Dunbar, de svartas förste
möderne poet, var född år 1872, nio år efter
sedan hans föräldrar undsluppit slaveriet.
Något av slavtidens milda, resignerade
stämning präglar också hans poetiska alstring, som
omfattar — ty hans ode var ett unikt
undantag — dels dikter på högengelska efter mönster
av den tidens engelska klassiker, dels de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free