- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 /
294

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1936 - Anna Lenah Elgström: Svart parnass. II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mera märke i det sociala samvetet än i
litteraturen.

Det senare var egentligen förbehållet endast
tvenne diktare av denna grupp, James Weldon
Johnson och Claude McKay. Om James
Weldon Johnson
(född år 1871) måste man säga
att hans största betydelse ligger i hans klara,
starka insikt om nödvändigheten av att
åstadkomma ett traditionssamband mellan slavtidens
diktning och de nya negrernas moderna
litteratur. Han fördömer emellertid dialektdiktningen
som ett uttrycksmedel, vars register var alltför
begränsat. Den äkta ursprungligheten, den
autentiska bakgrunden till slavtidens diktning,
menar han sig kunna översätta mycket
trognare och mera verkningsfullt genom att sträva
efter poetisk stämningsverkan än genom att
blott mekaniskt på dialektens väg söka få
till stånd en effekt av naivitet. Han har också
lyckats — Russel Blankenship säger sant i sin
översikt över amerikansk litteratur
("American Literature", Holt & Co., New York 1931):
"Även om Weldon Johnson aldrig skrivit en
rad mera skulle han leva för alltid i
amerikansk litteratur genom sina poetiska
parafraser över slavtidens predikningar i ’God’s
Trombone’. Emellertid har han ju skrivit
mycket mera, bland annat en rimkrönika,
’Fifty Years’, över de färgades öden sedan
slaveriets upphörande, vilken användes i alla
deras skolor, samt framför allt den dikt, ’Oh,
Black and Unknown Bards’, vari han
apostroferar de okända diktarna till slavtidens
spirituals.

There is a wide, wide wonder in it all,
That from degrading rest and servile toil
The fiery spirit of the seer should call
These simple children of the sun and soil!
Oh, black slave-singers, gone, forgot, unfamed,
You, only You of ali the long, long line
Of those, who have sung untaught, unknown, unnamed
Have stretched out upward, seeking the divine.


Han har utgivit tvenne samlingar,
’Negro-Spirituals’, vars betydelse som inspiration
för den yngre färgade diktargenerationen helt
enkelt inte kan överskattas.

’God’s Trombone’ är en ytterligare
utvidgning av samma oavlåtliga strävan att göra
den nutida generationen av färgade
underkunnig om sin ras’ förflutna. Som barn har
han själv hört de väldiga gamla
negerpredikanterna över bönemötenas rader av böjda
krullhuvuden dundra fram sin nedärvda
förkunnelse, vilken steg direkt ur slavtidens djup
av exalterad väntan på domens dag, då
rättvisa äntligen skulle skipas!

— — —
And the sun will go out like a candle in the wind
And the moon will turn to dripping blood,
The stars will fall lika cinders,
And the sea will burn like tar;
And the earth shall melt away and be dissolved,
And the sky will roll up lika a scroll.
With a wave of his hand God will blot out time.
And start the wheel of eternity."
— — —


Hos Claude McKay (född år 1889) märker
man starkast bland hans jämnåriga
diktarbröder att de färgade öppet börja utsträcka
sin fordran på det amerikanska livet till
ekonomisk, social och politisk jämlikhet med de
vita. Den mera politiskt än litterärt
betydelsefulle färgade författaren Burghard Du Bois
hade begynt denna strävan genom den så
kallade Niagararörelsen. Dess från Buffalo
år 1905 utsända proklamation bildar epok i
rasens historia genom den djärvhet varmed
det länkar in negerproblemet i den
amerikanska demokratiens allmänna problem och
pekar på amerikanens förakt för manuellt
arbete som en av orsakerna för hans förakt
för de svarta. Som grundval för ett nytt och
rättvisare samhälle fordrar den vördnad för
den producerande faktorn inom samhället.
Politiskt sett ännu radikalare än både Du Bois
och — i synnerhet — James Weldon Johnson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free