- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 /
299

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1936 - Anna Lenah Elgström: Svart parnass. II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sprang Countee Cullen — son till en färgad
prästman i Harlem — med sin första bok,
"Color", år 1927 tjugufyraårig in i det vita
Amerikas medvetande. Den äkta lyriska gåvan,
den omedelbara sjungande, svingande tonen,
naturlig och utan ansträngning likt en lärkas
sång, är en stor sällsynthet i våra dagar och
inte minst i våra dagars Amerika. Men Cullen
äger den, det har han visat också i sina
senare verk, "Copper Sun" (1927) och "Black
Christ" (1929), till en grad som ibland tycks
göra hans kritiker irriterade och komma dem
att missnöjda reflektera över "den svarte
Keats’", som han kallas, besynnerliga
släktskap med den stora engelska diktens
traditioner. Men det är lätt att se att Cullen vuxit
i en hårdare jord och fått en mörkare
substans. Även hos honom talar rasens eviga
främlingskap, ehuru alltid med den
behagfulla, lätta ironi, som kommer hans dikt att
verka likt en svart page, vandrande diktens
äventyrsstråt med en smidig, stark grace,
stammande både från djungeln och hovet. Men hos
honom är det dubbelt: hans eget svarta skinns
främlingskap i det vita Amerika, lekfullt
uttryckt i ett av hans epigram:

TILL EN DAM SOM JAG KÄNNER.

Ack, även i himlen hon tror att de
som ä’ vita få ligga till långt frampå dan,
mens svarta keruber gno upp klockan tre
och skura och putsa allt guldet i stan.


— men dessutom också det primitiva
afrikanska temperamentet, Cullen erkänner sig
ha stora svårigheter med ("My chief problem
has been to reconcile a Christian upbringing
with a Pagan inclination") och dess
främlingskap inom "la bourgeoisie noire".

Cullen står med sin makt över den
klassiska engelskan främmande för den rörelse
tillbaka till dialekten och de svartas primitiva
sång- och dansrytmer, den så kallade
dialektskolan införde. Dess hövding är i stället den
unge, med Cullen nästan jämnårige Langston
Hughes
. Langston Hughes föddes år 1902
i Joplin, Missouri, vilken plats han snart
lämnade för att ströva omkring i Förenta staterna,
livnärande sig med alla möjliga yrken, tills
han blev regelrätt "upptäckt" som poet i det
hotell, där han varit anställd som "bellhop".
Hans första verk, "Weary Blues", efterföljdes
av ännu en diktbok, "Fine Clothes for the
Jew", samt den redan förut omtalade romanen
"Not Without Laughter" (1930). Hans
extensiva livserfarenhet ger hans spontana och
friska dikt dess kärva, virila prägel. Men
samtidigt är denne manlige skald, som sjunger
om sjåare, boxare och biljardmarkörer samt
författar oden till kopparspottlådors pris:

— — —
Hej, gosse!
En blank kopparspottlåda är skön inför Herranom!
En blank skål av polerad mässing, likt cymbalerna
som kung David svängde, när han dansade,
blanka som kung Salomos vinbägare.
Hej, gosse!
— — —


alltjämt upptagen med de formexperiment på
grundval av blues och jazzrytmer, vilka så
småningom gjort för denna del av de färgades
poetiska arv vad Johnson gjort för spirituals:
knutit vidare de svartas moderna diktning i
banor, vilka på nytt göra den till en
folkdiktning. I sina egna dikter med deras trolska,
skiftande rytm, ständiga återupprepningar och
synkoperade accent, har han som ingen annan
av denna skolas diktare återerövrat
stämningen hos dessa blues, vilka, som han själv
säger, "have a mood, almost always of
despondency, but still when they are sung, people
laughs":

Once I was in Memphis,
I mean Tennessee,
Once I was in Memphis,
Said Tennessee.
But I had to leave ’cause
Nobody there was good to me.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free