- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 /
312

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1936 - Recensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RECENSIONER

person utan en personlighet: klipperskeppet
Sjörået (The Sea Witch)." Han har velat ge
ett fartygs roman och samtidigt en bred
sedeskildring. Den miljö han valt är New York
vid mitten av adertonhundratalet, en
framåtsträvande och snabbt växande stad, vars
blomstring vid denna tid intimt
sammanhängde med den amerikanska
klippersjöfartens.

Klipperskeppen anses allmänt och med
skäl vara alla tiders vackraste segelfartyg,
uppenbarelser av ändamålsenlighetens
fulländade skönhet. Typen utexperimenterades i
Amerika. Det gällde för det unga U. S. A. att
uteslutande genom snabbhet ta upp tävlan
med de subsidier och monopol de äldre
maritima nationerna åtnjöto. Målmedvetet och
snabbt arbetade sig skeppsbyggarna fram mot
den ideala föreningen av största möjliga
dräktighet och största möjliga snabbseglande
förmåga. De nya fartygen insattes med
utomordentligt resultat först på Kinatraden,
tetraden. Senare, under den stora guldrushens
dagar, på Kaliforniatraden runt Sydamerika.
Den femtusenåriga näringen, segelsjöfarten,
upplevde med klippereran sin mest lysande
period.

Den klipper, vars historia Laing valt att
skildra, var ett verk av John W. Griffiths, en
av världens stora — möjligen dess största —
skeppsbyggare. En kännare, Carl C. Cutler,
säger om henne i sitt stora verk "Greyhounds
of the Sea": "— en karriär på havet av
knappa tio år, de tio märkligaste i
seglatio-nens historia. Innan hennes korta liv var till
ända, hade Sjörået slagit flera rekord än
någonsin ett skepp av hennes mått och
tillsammans med andra klipperskepp satt
flertalet av de segelrekord som alltjämt stå sig.
Hon var det första fartyg, som gick runt Kap
Horn till Kalifornien på mindre än 100 dagar.
Två gånger slog hon hastighetsrekordet från
Kanton till Förenta staterna, och ingendera av
dessa båda resor har någonsin ett segelfartyg
kunnat göra efter."

Laing har tydligen länge och omsorgsfullt
studerat sitt ämne. Han kan det så grundligt
att han aldrig faller för frestelsen att briljera
med sin kunskap. Hans artistiska känsla ger
sig till känna i det skickliga balanserandet av
det rika stoffet, i det kloka urvalet av karak-

teristiska detaljer och belysande situationer.
Och han har gått till verket — och genomfört
verket — med en hänförelse som ovillkorligen
smittar av sig.

"Sjörået" är avsedd att vara huvudpersonen
i boken. Hon har blivit snart sagt den enda
personen. Det är hennes öden läsaren
intresserar sig för. Författaren har verkligen lyckats
suggerera fram känslan av fartygets
personliga väsen, dess individuella liv. Människorna
kring henne har han däremot: inte förmått
riktigt levandegöra, deras konflikter förbli
oväsentliga. Det är betecknande att den ende
av dem, vars öde fångar läsarens intresse, är
den yngste av bröderna Murray, skulptören
och timmermannen. Han har skapat fartygets
sköna galjonsbild efter modell av sin
olyckliga kärlek, brodern-kaptenens hustru. Hans
kärlek överflyttas så småningom på Sjörået,
han blir oåterkalleligt bunden vid henne, blir
hennes hängivne och in i döden trogne tjänare.

Vad adertonhundratalsmiljön angår så har
man en känsla av att den är alldeles riktigt
given, om man också saknar den genuina
atmosfären. Laing är ingen diktare, men han
är en god krönikör. Betraktad som roman är
hans bok av förtjänst. Betraktad som krönika
över den glansfulla amerikanska klippereran
är den av utmärkt förtjänst. Den
kulturhistoriskt intresserade bör inte låta den gå sig
förbi. Den sjointresserade absolut inte.

Sven Barthei.

Kristendom kontra
humanism

GUSTAF AULÉN: Kristendomen och kultur
-kristen. Diakonistyrelsen. 0: 75.

Biskop Auléns lilla broschyr "Kristendomen
och kulturkrisen" ger uttryck åt en mycket
tidsenlig tendens i teologiskt tänkande,
tendensen att lösgöra kristendomen ur dess
samband med de i sista hand på platonismen
byggda humanistiska ingredienser, vari man
ser en fara för dess förflackning och
urvatt-ning. Tendensen är begriplig. Under
förkrigstiden sökte kristendomen tillskansa sig rätten
att få leva kvar i det moderna kulturlivet

312

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free