Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni-augusti 1936 - Rutger Essén: Aristokrati och societet i Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rütger essén
ARISTOKRATI
OCH SOCIETET
I EUROPA
Bönder, borgare och proletärer äro högst
verkliga och påtagliga företeelser i det
moderna Västerlandet. Ingen lär heller vilja
bestrida den saken. Dessa samhällsgruppers
ekonomiska, sociala och andliga typlära är
också sedan länge i detalj utformad.
Men hur är det numera med aristokratien,
den ärftliga aristokratien? Ty det är den
ärftliga aristokratien, den enda samhälleligt
gripbara, som problemet gäller. En rent faktisk
personelit finns och har alltid funnits även
i renodlat demokratiskt jämlika samhällen.
Ofta benämnes denna elit aristokrati. Men
elitens problem är ett annat. Här är det fråga
om den historiska aristokratien, aristokratien
som ärftligt stånd. Är den mer än en historisk
fiktion? Har den alltjämt några egna och
betydelsefulla samhällsuppgifter? Och var går
gränslinjen mellan denna aristokrati, som
åtminstone varit en historisk realitet, och
den efemära, halvt ogripbara företeelse som
benämnes societet?
Aristokratiens historiska kurva går i en
halvcirkel. Dess insats börjar med den
faktiska makterövringen och den därmed
omedelbart eller medelbart följande rikedomen och
befäster sig sedan genom dessa besittningars
ärftlighet. Därefter blir aristokratien
kultiverad och förfinad och upprätthåller även
under någon tid ett både faktiskt och rättsligt
mer eller mindre slutet monopol på dessa
attribut. Nu är kulmen nådd. Men sedan
börjas regressen: först förloras makten,
därefter de rättsliga privilegierna, därefter
rikedomen, därefter det exklusiva monopolet på
förfining och kultur och till sist även
"socie-tetsmässigheten". Detta är kurvans typiska
gång: från verklig, faktisk och brutal makt,
från rov- och krigaradel, till det tomma,
satir-provocerande titelprålet och till det bleka
återsken av mindre hämmade tiders djärva prakt,
som våra europeiska huvudstäders
societets-liv erbjuder. Och även där är den ärftliga
aristokratien i våra dagar blott en ingrediens
bland andra — ibland tämligen förbleknad
av återskenet från nyare, realiter tyngre
vägande samhällsfaktorers mera ogenerade
prål.
Kurvan kan också symboliseras av linjen
från det gamla tunga slagsvärdet över
barockens rapière och den karolinska tidens
raka pamp till den rudimentära pärlemor-
450
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
