Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni-augusti 1936 - Rutger Essén: Aristokrati och societet i Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARISTOKRATI OCH SOCIETET I EUROPA
ärftligheten som typbildande somhällsfaktor
överhuvud. För dem reduceras det hela till en
miljö- och uppfostringsfråga — men därmed
förnekas också en väsentlig del av den
historiska erfarenheten.
Mycket längre komma vi emellertid ej med
teoretiserandet. De hittills förda
resonemangens egentliga syfte har varit att ge en
bakgrund till en skiss över aristokratiens
faktiska roll i Västerlandet i våra dagar. Endast
därigenom kan man också få svar på frågan:
var, det vill säga på vilken punkt på vår
inledningsvis tecknade kurva, befinner sig den
ärftliga aristokratien i den samtida
västerländska kulturen?
Svaret på den frågan måste utfalla mycket
olika för olika länder och olika folk i vår
kulturkrets.
#
En ny ärftlig aristokratis uppkomst skulle
man egentligen endast kunna tänka sig i ett
par länder utom den egentliga europeiska
kulturkretsen, nämligen i Förenta staterna och
i Ryssland. I det förra landet skulle den nya
adelsklassen i så fall framväxa ur
pluto-kratien, från de ärftliga
mångmillionärsfamil-jernas grupp, i det senare ur den härskande
oligarkien i bolsjevikpartiets ledning. Båda
dessa utvecklingar te sig möjliga, kanske
rentav sannolika, men de falla utanför ramen
av denna undersökning.
I det egentliga Europa kan man också bortse
från de folk som sakna ärftlig aristokrati i
verklig mening. Det är nämligen endast fallet
i periferiska länder med enkla förhållanden,
sent inträdda i historien, såsom Norge i
nordväst och Bulgarien i sydost. I övrigt ha alla
Europas mera betydande länder sin
aristokrati. En skillnad måste emellertid göras
mellan de stater, där aristokratien varit av
främmande folkras, såsom i Baltikum och
tidvis även i en del andra östeuropeiska länder,
och dem, där den varit en ursprunglig gren
på det egna folkträdet.
En annan iögonfallande skillnad är den
mellan länder, där aristokrati i egentlig
mening alltjämt tillskapas genom nyadlande,
och sådana där adeln sedan avsevärd tid är
ett slutet stånd. Bland de förra märkas i
främsta rummet England, jämte en del
sydeuropeiska monarkier, bland de senare länder
som Spanien, Frankrike, Nederländerna,
Danmark och Sverige. En mellanställning intaga
de folk, där nyadlande förekommit ända till
de stora omvälvningarna i samband med
världskriget. Till denna grupp höra de flesta
mellaneuropeiska stater.
Den brittiska aristokratien är — som det
mesta i engelskt samhällsliv — en unik och
egendomlig företeelse. Den kontinentala
"ur-adeln" har ingen annan motsvarighet än de
skotska klancheferna. Den äldre delen av den
engelska aristokratien härstammar i stället
från de normandiska erövrarnas "baroner"
och från senare kungaadel. Men en mycket
stor del är modern, det vill säga högst
tvåhundra år gammal, en nobilitetsaristokrati,
utgången från det framväxande imperiets
ledare, icke minst ur plutokratien. Denna
grupp förnyas ständigt. Den åtnjuter stort
samhälleligt anseende, är i allmänhet
förmögen, vital och verksam samt har i
lordhuset ett författningsorgan med självständig
ställning och ingalunda utan betydelse. Det är
icke något tvivel om att den persongrupp, som
sammanfattas under benämningen "the British
aristocracy" är högst inflytelserik och spelar
en stor roll. Frågan är om den gör det i
egenskap av ärftlig aristokrati — eller endast såsom
en viss betitlad elitgrupp inom en härskande
och ledande klass. Ty England må
statsrätts-ligt sett vara aldrig så demokratiskt, det är
i alla fall obestridligt att det brittiska
samhället är det mest överklassbehärskade av de
stora västerländska kulturländerna. Men det
30. — B. L. M. 1936.
X
453
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
