Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni-augusti 1936 - Peter Quennell: Brev från London
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER QUENNELL
BREV FRÅN LONDON
För någon tid sedan avled A. E. Housman
vid sjuttiosju års ålder. För en liten krets var
han regius professor i latin vid Cambridge,
utgivaren av Manilius, en utomordentlig
klassisk lärd av gamla skolan, som fann nöje i att
hudflänga sina lärda opponenter i Porsons
eller Bentleys stil: för en annan, oändligt
vidare och kanske mera betydande publik var
han en firad lyrisk diktare, författaren av två
ofantligt framgångsrika böcker, "A Shropshire
Lad", utgiven 1896, och "Last Poems", som
utkom med ett avskedsförord år 1922. Det
var dessa som skänkte hans liv dess
tjusning. Utåt sett var hans bana utstakad på
ett trångt och föga äventyrligt plan. Efter att
ha fullbordat sin uppfostran i en obemärkt
skola i Midlands tillbragte han några år som
kontorist i Patent Office; och det var under
denna period, då han arbetade bland
fantastiska uppfinningar och varmt omhuldade men
fullständigt orimliga projekt, som han "först
gjorde sig förtrogen" (har författaren till
en dödsruna antytt) "med hoppets
fåfänglighet och misslyckandets oundviklighet".
Därefter blev han professor i latin vid Londons
universitet; utnämningen till Cambridge, en
befattning som han hade lyckan uppehålla
ända till slutet, mottog han inte förrän tre
år före kriget. Under tiden hade han, år
1896, gett ut en ytterligt tunn volym dikter,
"A Shropshire Lad". Trots att den utgavs
"i ali obemärkthet i landsorten", vann boken
snart ett stort antal hänförda läsare; och
Oscar Wilde, som var snabb att uppskatta
dess förtjänster, säges ha rönt inflytande av
"A Shropshire Lad", då han skrev det vida
underlägsna verket "The Ballad of Reading
Gaol".
Nära trettio år av litterär tystnad följde
utgivandet av "A Shropshire Lad". Under
kriget dök han på nytt upp — denna gång
med en enstaka dikt, hans gripande och
uttrycksfulla "Epitaph ön an Army of
Merce-naries". Så kommo, år 1922, "Last Poems",
åtföljda av ett meddelande, att de inte skulle
få några efterföljare. "Jag ger ut dessa dikter"
(förklarade han i sitt företal) "därför att
det inte är sannolikt, att jag någonsin skall
känna mig driven att skriva mycket mera.
Jag kan inte längre vänta mig, att den
oavbrutna själsliga upphetsning åter skall
hemsöka mig, under vilken jag under de första
månaderna av år 1895 skrev större delen av
min andra bok, ej heller skulle jag väl kunna
vidmakthålla den, om den kom, och det är
bäst, att vad jag skrivit blir tryckt, medan jag
är här och kan följa dess tryckning och ha
uppsikt över dess stavning och interpunktion."
Under den långa intervall, som åtskilde hans
två volymer — böcker, fjärran från varandra
i tiden men underligt nära varandra i fråga
om sin inre mening —, hade Housman vunnit
utmärkelse på ett annat fält. Nästan tjugu års
arbete hade gått under förberedelser för hans
466
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
