- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 /
475

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni-augusti 1936 - Recensioner - Holger Ahlenius: Minnesmärke över ett årtionde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MINNESMÄRKE ÖVER ETT ÅRTIONDE

var en tillfällighet och saknade ali
symtomatisk innebörd.

Slutligen ägnar Harrie det nyvaknande
religiösa livet en intressant studie. Med
Linderholms och Wetters befordran till professorer
såg det ut som om forskningsfriheten
slutgiltigt segrat över bekännelsetroheten inom
teologiska fakulteten. I hägnet av Söderbloms
vittfamnande humanism inledde kyrkan ett
fruktbringande samarbete med alla ideella
kultursträvanden som inte voro direkt
anti-kristliga. Ett av sina vackraste och mest
bestående uttryck har detta samarbete fått i
Sigtunastiftelsen, till vilken otaliga av
tjugotalets intellektuella stå i tacksamhetsskuld.
Söderbloms strålande gestalt, en personifierad
kultursyntes, var överhuvud ett av årtiondets
ljusaste, mest hoppgivande inslag. Men senare
har horisonten förmörkats. Harrie ger en skarp
och genomträngande analys av tjugotalets
kanske mest beklämmande företeelse: den
kristendom, som avsvurit sig varje samröre
med humanitetsidealen och den klassiska
idealismen. Den aulén-nygrenska teologiens
nedvärdering av människan ger på ett ohyggligt
sätt ett slags kristlig sanktion åt
diktaturlärornas bespottelse av människovärdet — låt
vara, att denna teologi sedan i lika mått går ut
över denna bespottelses utövare och i Tredje
riket effektivt bjudit dem spetsen. Som ett
komplement till strömningarna inom kyrkan
tecknas till sist det religiösa genombrottet
i skedets representativa diktning, men därom
hämtar man säkerligen lättfattligare besked
hos andra vägledare.

Tvivelsutan har Harrie fått med mycket
väsentliga och framträdande drag i
1920-talets svenska fculturliv. Men bilden blir
alltför ensidig, om man som författaren
förbigår de så kallade tiotalisternas insatser under
detta skede. Flera av dessa åstadkommo sina
konstnärliga topprëstationer först under
tjugotalet. Överhuvud låter det sig sägas, att den

moderna realistiska romanen först nu nådde
sin fulländning och slog igenom i det
allmänna medvetandet. Bland de verk som sågo
dagen under årtiondet skall här bara erinras
om så lödiga ting som "Selambs" och "Jonas
och draken" av Siwertz, "Markurells i
Wad-köping", "Jag, Ljung och Medardus",- "Chefen
fru Ingeborg" och "Clownen Jac" av Hjalmar
Bergman, "Den namnlösa" och "Silverforsen"
av Elin Wägner, "Snörmakare Lekholm får en
idé" och "Carl Heribert Malmros" av Gustaf
Hellström. Listan är imponerande, men hela
denna sällsynt intelligenta författargeneration
blir med orätt undanskymd i Harries
framställning. Anno 1933 stodo även de, var i sin
stad, på sin rätta vaktpost.

Boken avslutas med några artiklar, vari
författaren tar ställning till 1933 års "idéer" —
om eufemismen tillåtes. Hur han reagerat
kräves efter det föregående ingen närmare
redogörelse för. Han hälsar det nya Sparta
med den naturliga avskyn hos varje äktfödd
son av Athen. Mot krigets heroism spelar han
ut arbetets. Mot kärlekslivets förvisning till
skumrasket sätter han drömmen om
badstrandens solbelysta öppenhet. Mot makten och
våldet reser han vettighetskravet och
humanitetsidealet. Blott så mycket må tilläggas:
inte heller dessa ideal kunna till sist
undvara en religiös eller metafysisk motivering,
ehuru det åtminstone förefaller, som om
Harrie menade det.

Ivar Harries bok är rik på friska
synpunkter och originella uppslag. I sin
avsiktliga ensidighet inbjuder deri ofta till
motsägelse och diskussion, inte minst i fråga om
en mängd detalj omdömen. Men detta får inte
undanskymma bokens betydande förtjänster.
Den är ett med största konstförstånd
utformat minnesmärke över en skickelsediger
epok, som vi nyligen genomlevat — och som
är oåterkalleligen förbi.

475

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free