Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni-augusti 1936 - Recensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
ofta bort eller förnekar blankt, att det skulle
finnas en konstitutiv skillnad mellan män och
kvinnor i det avseendet. leke desto mindre
torde faktum stå klart för varje fördomsfri
iakttagare. Mannens längtan efter barn är av
sekundär ärt. Snarast förhåller det sig så, att
han finner sig i sitt öde, han försöker efter
bästa förmåga göra sig intressant och säga
bu och kuckeliku, men det dröjer ganska
länge, innan han kommer i något personligt
förhållande till barnet. Om man får uttrycka
saken en smula rått, så kan man säga, att
män vill ha kvinnor. Och när mannen fått sin
vilja fram, får kvinnan också vanligen sin.
Då borde ju bägge parter vara nöjda, men
ofta är det först då det hela börjar bli
komplicerat.
I den danska romanen snuddar man vid
det tragiska. Efter en del graciösa preludier
ska den vackra, självständiga, konstnärligt
verksamma fru Ea Berger få ett barn. Mannen,
redaktör Holst, som tycks vara åtskilligt äldre
än hon, har i ett visst sammanhang antytt, att
han haft föräktenskapliga förbindelser, och
näf barnet dör kort efter den ovanligt svåra
och långvariga förlossningen, grips hon av en
oresonlig motvilja mot honom. Hon inbillar
sig, att han inte är i stånd att skänka henne
livsdugliga barn, och hyser dunkla planer på
att låta en annan man träda i hans ställe.
Tidén, som läker alla sår, makens outtömliga
tålamod och ett intimt sammanträffande med
den tilltänkte, som nöjer sig med att spela
Chopin för henne, gör att hon till sist
återvinner sin själsliga jämvikt, och upplösningen
går i den äktenskapliga lyckans tecken.
Utom denna delikata konflikt, som skildras
med fina medel, handlar Inger Bentzons roman
om ytterligare ett par äktenskap. Det ena
förefaller att vara väl stabiliserat från början, men
det andra håller på att gå sönder, fastän av
en mera trivial anledning. Eas syster Ursula
är av en något vardagligare läggning än den
äldrg systern. Hon går helt och hållet upp
i hem, man och barn. Men mannen finner
detta en smula färglöst och förgapar sig i en
flicka på kontoret, som ger honom tydliga
inviter. Det går så långt, att han är färdig
att överge hustru och barn för denna
sommarflirt, som inte ens utvecklats till ett ordinärt
förhållande. Tack vare Eas och redaktör Holsts
ingripande ordnas saken upp till det bästa,
och Nik får sig en hälsosam kalldusch, när
flickan förklarar, att det hela bara varit "litet
skoj". Som synes är intrigen skäligen torftig,
men händelsernas trådar äro väl
sammanflätade, och det hela berättas med takt och
smak och psykologisk intuition. Inger
Bentzons bok är ett gott prov på dansk litterär
kultur.
»
I "Ett barn åt landet" möter man än en
gång den unga landsortsflickan, som dragits
till Stockholm för att slippa undan
trångsynt föräldramyndighet och
kråkvinkelförhål-landena i hemstaden, och som försöker slå sig
fram på en usel kontoristlön i förhoppning
om, att den utvalde ska få så stor lön, att de
ska kunna gifta sig. I förbidan på dessa
gyllene tider tar Nelli och hennes Paul ut
litet lycka i förskott, och det går naturligtvis
galet till sist. Nelli träffar en bekant, som
varit i samma predikament och som av sin
fästman tvingats att begagna sig av en
ängla-makerskas tjänster för att inte förstöra hans
karriär, och skildringen härav, som i sin
schablonmässighet lämnar läsaren tämligen
oberörd, upprör Nelli i hennes innersta. Vad
som än månde ske, vill hon ge livet åt sitt
barn. Lyckligtvis är Paul av annan kaliber
än den andre fästmannen. När han får veta,
hur det står till, bestämmer han att de ska
gifta sig utan att vänta på de gyllene tiderna.
Tyvärr mister han i samma veva sin plats, går
arbetslös en längre tid, måste stampa på sin
vinterrock, får lunginflammation och dör.
Nelli får nu gå en sannskyldig via dolorosa,
utsättes för direktörens inviter och
kamraternas förtal, får lägre lön och tyngre arbete,
blir uppsagd från sitt möblerade rum och
måste flytta från Östermalm till Söder, vilket
tycks vara något slags social degradering, och
föder slutligen sitt barn. Vanvård gör det
klena pyret allvarligt sjukt, och när
barnavårdsmannen kommer och vill ordna det litet
bättre för barnet, blir Nelli utom sig och tar
livet av både sig själv och den lille genom att
gå ut i kölden en snöig vinternatt.
Denna grovt tillyxade historia berättas i ett
maner, som inte vet av några nyanser. Nelli
är en ljuv och vacker kvinna, öm och god,
en smula blyg och försagd för det mesta men
487
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
