Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni-augusti 1936 - Recensioner - Utländskt boknytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
transfusioner som det tyska försöket, ligger
nog i öppen dag. Och det är icke kvinnorna
som dömt den; att familjelivet blivit en härd
för kriser, äktenskapsfrekvensen minskas,
skilsmässorna ökas och nativiteten sjunker bottnar
icke enbart eller ens mycket i deras vrånghet.
Att tro så är lika naivt som att anse, så som
man gör i Tyskland — att arbetslösheten
kommer att minskas om männen få ta för sig allt
arbete som finns. Bonnevie kommer härvidlag
in på de moderna nationalekonomiska
teorierna, vilka ju hålla före att den
arbetslöshetskris världen för närvarande genomlider
inte kan lösas bara genom att förhjälpa
somliga till arbete genom att förbjuda arbete för
andra. "Det er ikke ved at spare, rasj onere,
ta fra den ene for å gi til den annen at verdens
velstand ökes, men ved at skabe ökede
arbeids-möjligheder." Hon förbigår därvidlag vad hon
gott kunde tillagt, att med teknikens
fulländning och industrialismens rationalisering,
vilken obönhörligt går framåt, kommer världen
att få inrätta sig för ett permanent
tillstånd av milliontals arbetslösa. Teknikens
fulländning skapar för närvarande en arbetslöshet
på ungefär tre kvarts million människor bara
i Amerika, en siffra som kommer att stiga
hastigare allteftersom tekniken fullbordas.
Det är med andra ord tiden och
utvecklingen bort från det feodala patriarkaliska
soldatsamhället och fram mot den industriella
och demokratiska civilstaten som gjort att
familjekrisen uppkommit. Det går nog inte,
trots allt, att vrida klockan tillbaka överallt
och lägga grunden till ett nytt soldatsamhälle
på kvinnornas underkuvande. "Kvinnan i de
demokratiska länderna har dock trots ali
stäckning av hennes vingar", säger Margaret
Bonnevie sant, "nått så långt i mogenhet att
hon inte kan finna sig i att på nytt bli instängd
mellan hemmets väggar. Familjelivet kommer
därför att gå sin fullständiga upplösning till
mötes om man fortsätter mycket längre till
att straffa kvinnorna med livslång
osjälvständighet för att de påtaga sig bördan att
fortplanta släktet."
Familjekrisen kan endast lösas genom att
familjelivet lägges om och institutionen i stället
för att vara till för mannen som dess herre
och upprätthållare så att säga lägges på bägges
axlar, kvinnan ställes bredvid mannen på
samma självständiga och fria grund som
hänför att med honom dela ansvaret och omsorgen
om det nya släktet. Enligt Margaret Bonnevie
skulle det bäst gå till genom att "försörj
ar-lönen" ersattes med en "enkeltmannslön"
— till vilken sedan kom tillskott till de barn
som föddes — i stället för att som nu
försörj arlönen utbetalas till männen som sådana,
emedan de alltid betraktas som potentiella
familjeförsörjare. "Genom att införa
’enkeltmannslön’ för såväl män som kvinnor,
supplementerad med barntillägg", menar Margaret
Bonnevie, "skulle man borteliminera det enda
sakliga argumentet mot gift kvinnas avlönade
arbete, nämligen att hon tar brödet från
familjeförsörjaren." Hon sjäiv skulle ju då
i samma mån som mannen vara det och få
en "enkeltmannslön", eventuellt
supplementerad. Ungkarlar och barnlösa män skulle
icke, som nu, få de pengar vilka försörj
ar-lönen slösar bort och bedrager barnen på,
utan dessa medel skulle genom barntillägget på
"enkeltmannslönen" komma det uppväxande
släktet till godo och samtidigt skulle
arbets-tvisterna minskas då de lägst avlönade genom
barntillskottet verkligen kommo upp till "a
living vage".
Huruvida projektet, som jag endast i största
korthet anfört — författarinnan framför det
mycket detaljerat och noga genomtänkt —,
verkligen skulle åstadkomma allt detta är ju
inte lätt att säga. Huvudsaken är att debatten
om familjekrisen i Margaret Bonnevies bok
fått ett intelligent och skarpsynt tillskott vilket
motståndare till kvinnors självständighet
likaväl som anhängarna ha gott av att läsa.
Anna Lenah Elgström
Utländskt boknytt
Øst for den store bre av Helge Ingstad.
Gyldeu-dal Norsk Forlag. Oslo 1935.
Boken handlar om några »inga norrmäns vistelse
1932—33 i öst-Grönland, inom det väldiga
fjordområde som Norge just då — förgäves — sökte få
suveränitet över. Författaren är "sysselmann" där uppe,
men ämbetet förefaller tämligen imaginärt, och
expeditionens huvudsyfte är uppenbarligen att fånga räv.
Berättelsen ger vardagslivet i Arktis, hur man reder
496
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
