Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1936 - Ragnar Svanström: Engelsk samtidshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAGNAR SVAN STRÖM
avgå. Vid midnatt skrev Asquith ett brev till
honom, i vilket han bad och besvor honom
att än en gång betänka sig, innan han tog
ett steg, "som skulle göra regeringen fattigare
och lämna mig strandsatt och nästan ensam".
Denna replik träffade Morley mitt i hjärtat.
Krisen hade nått sin höjdpunkt. När han
efteråt relaterade episoden, spillde han inte
många ord på saken. Men vad han skrev,
bär den verkliga storhetens prägel och bör
läsas på originalspråket:
"Really nothing short of mental anguish
held me by the throat. I paced my library
quarter of an hour, and my garden for quarter
of an hour möre. Then I got into the motor
to drive for a Privy Council at Palace. By
the time I reached my office at Whitehall,
my concentrated thought in the motor had
cleared ali doubts away. My nerve had
become good as usual, my temper as cool.
I sat down and concocted my letter to the
Prime Minister, copied the draft and sent it
in to its destination."
John Morley gick, och världskriget började.
-X
Den som skriver detta, kan inte erinra sig
att tidigare ha mött mr George
Danger-fields namn. Men han vill betyga, att han
läst dennes för några månader sedan utkomna
arbete om Englands inre historia åren 1910
—14 med stort nöje och inte ringa
behållning.1 Det är kanske här och var en smula
affekterat i tonen, en smula onödigt
nedlåtande mot vissa företeelser och gestalter,
något för frikostigt med extravaganta
formuleringar och briljerande aforismer. Men det
är också mycket intelligent gjort och
innehåller otvivelaktigt många sanningar. Dess
analys av Georg V:s första regeringsår är
helt självständig och starkt omvärderande.
1 GEORGE DANGERFIELD: The Stränge Death
oj Liberal England. Constable. London 1936. 12 s. 6 d.
Mr Dangerfields strävan är att fastslå den
egentliga arten av dessa års händelser i
Englands offentliga liv. Det är en berömvärd
ambition, ty han har utan tvivel alldeles rätt
i sitt med stor energi framförda påstående,
att åren 1910—14 hittills i allmänhet
nonchalerats av levnadsskildrare och andra historiker
och att dessa år varit av den största betydelse
för Englands utveckling. Det är också med
spänt intresse man följer hans utläggning
av sin tes, att det moderna England
ingalunda skapades av och genom världskriget
— "kriget", säger han, "påskyndade allt men
igångsatte intet" — utan att redan åren
dessförinnan en revolutionsliknande rörelse
framträdde, som underminerade den under den
viktorianska eran utbildade uppfattningen om
politikens samhälleliga uppgifter. Under åren
1910—14 gick, menar Dangerfield, den gamla
engelska liberalismen, den som trott på frihet
genom fred och framåtskridande genom
reformer, döden till mötes. Landet ville inte längre
godtaga den. Det greps av en känsla av att
behöva nya mål och nya ideal. Det rycktes
med av en viss närmast hysterisk
oppositionsanda och stod 1914 inför något, som mest
av allt liknade ett nervöst sammanbrott. Denna
tes illustreras genom en rad inspirerade
porträttstudier och en serie flott och fyndigt
gjorda skildringar av de stora politiska
kontroverserna: kampen om överhuset och
home rule, suffragettrörelsen, arbetarrörelsen.
Det mesta av vad Dangerfield har att säga
är roande, och mycket därav är verkligt
tänkvärt. Att hans framställning slutar abrupt och
utan någon avrundande avslutning är endast
helt naturligt, ty ridån för det skådespel han
skildrar gick ned med en duns, då England
den 4 augusti 1914 inträdde i världskriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
