Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1936 - Recensioner - Johannes Edfelt: Strindberg och makterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strindberg och makterna
MARTIN LAMM: Strindberg och makterna. Diakonistyrelsen. 3: 50.
August Strindbergs "Inferno"-kris har
nyligen gjorts till föremål för en
utomordentligt intressant studie av professor Martin
Lamm. Såväl skriftens omfång som dess
innehåll gör, att man kan rekommendera den för
en större allmänhet. Den vänder sig
visserligen i första hand till den litteraturhistoriske
fackmannen, som här för första gången kan
finna denna gåtfulla period i den store
diktarens liv utförligt och systematiskt
analyserad, men den har även, skildrande ett
tillfälligt omtöcknat genis förfärliga väg genom
dödsskuggans dal, ett budskap både till de
religiöst intresserade och den litterära
allmänheten i stort. Professor Lamm excellerar
som vanligt i fyndiga karakteristiker, slående
sammanställningar, uppklarande analyser,
och hans språk är lika elegant och
tilldragande som någonsin.
I motsats till professor Axel Herrlin, till
vilken professor Lamm som en gärd av
tacksamhet mot denna utomordentliga
auktoritet i fråga om det behandlade ämnet
dedicerat sin skrift, vill inte den sistnämnde
forskaren i Strindbergs omvändelse se en
regress till tidigare religiösa åskådningar.
Men han ger utmärkta belägg på hur man
i Strindbergs skrifter från tiden långt före
"Inferno"-perioden, liksom i utkast och
antydningar kan spåra tankegångar av samma
slag som de, vilka då trädde fram och blevo
dominerande. I "Tjänstekvinnans son"
bekänner Strindberg, hur han redan i barndomen
kände sig omgiven av onda makter. "Jag var
rädd för mörkret", heter det, "för åskan, för
mina starkare syskon, för min far." Sedan
blev Strindberg ateist. Men mystiska
tankegångar dyka plötsligt, där man minst väntar
att finna dem, upp i hans produktion. I slutet
av åttiotalet skriver han en uppsats om
Linnés "Nemesis Divina", närmare bestämt
år 1887. Där gör författaren gällande, att det
på något mystiskt sätt gått dem illa, som
bekämpat honom. "Under loppet av fyra år
alltså", står det med tonfall, som omedelbart
leder tankarna till "Inferno"-perioden, "sju
döda, en på dårhus, sex förlorade." Detta
sätt att ställa vad som händer och sker olika
människor i förbindelse med deras
inställning till honom själv är typiskt för diktarens
omedvetna egocentricitet. Vid ett tillfälle, då
hans dotter låg sjuk, förföll den store
hädaren därhän, att han bad. Så länge han höll
på därmed, blev barnet bättre, så snart han
slutade, föreföll det denna inbillningsrika
hjärna, att hon blev sämre. Morgonen efteråt
skämdes diktaren, som vid denna tid var
extrem fritänkare, som en hund. Men
händelsen visar, hur djupt det religiösa anlaget
låg hos Strindberg. När nöd och olycka
drabbade honom, omkläddes vanliga sammanhang
och händelser för honom utan vidare till
övernaturliga, mystiska företeelser.
På hösten 1894 kom Strindberg till Paris;
han hade övergivit hustru och barn, det
andra äktenskapet hade gått i kras, han hade
inga pengar, i Berlin stod han under åtal för
"En dåres försvarstal", han kände sig jagad,
förföljd, hotad till liv och lem. Av vad? Det
kunde han inte tydligt ånge. Det allmänna
ångesttillstånd, i vilket han levde,
utkristalliserade sig till vaga förnimmelser av
omgivande, osynliga fiender. Skuldkänslan, väckt
genom flykten från de närmaste, aktualiserade
barndomens ängslan för den store, himmelske
tuktomästaren och ledde tankarna in på
religiösa grubblerier, som förberetts genom de
ockulta spekulationer, hans kemiska
forskningar fört honom till, och de teosofiska
förbindelser, han redan tidigare knutit.
Så långt är den, som skriver dessa rader,
i stånd att något så när tydligt föreställa sig
det psykologiska utvecklingsförloppet. Men
sedan inställa sig frågor. Hur gick det, lite
571
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
