Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1936 - Bertel Gripenberg: Mina böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERTEL GRIPENBERG
MINA BÖCKER
"Samlen eder icke skatter som rost och mal
förtära och tjuvar bryta sig in och stjäla",
säger ju Skriften. Nu höra väl böckerna inte
just till de föremål som främst intressera
herrar riddare av dyrken och kofoten, men
förgängliga äro också böckerna, ty de äro
inte blott utsatta för mal och mögel, utan de
kunna nog även ådraga sig snikna borgenärers
och skattemasars brutala uppmärksamhet. Och
hur mången under ett långt livs kärlek och
omsorg hopbragt boksamling har inte hastigt
och lustigt skingrats av likgiltiga och tanklösa
arvingar till en avliden bokälskare. Men låt
oss hoppas att åtminstone en del av böckernas
innehåll hör till det som icke rost och mal
förtära. I mitt minne bevarar jag mången
skimrande strof, som skall leva kvar där även
om böckerna ha gått ali världens väg.
Allt detta har dock inte kunnat hindra att
också jag under årens lopp småningom har
skrapat ihop en liten boksamling, ehuru den
inte kan jämföras med de välförsedda
bibliotek som tidigare ha varit beskrivna i denna
tidskrift. Skam den som bjuder bättre än han har,
därför skall också jag riskera en liten
skildring av mina skatter. Ty läsning har alltid
varit en av mina käraste sysselsättningar, och
nu på gamla dagar är den utan jämförelse den
käraste av alla. Varje afton utan undantag
ligger jag och läser två à fyra timmar, men
det kan ibland, om det faller sig så, bli fem
eller sex timmar — om sömnen sviker, vilket
kan hända. Jag är så beroende av läsning, att
jag, om jag någon gång råkar bli utan lektyr,
i nervös förtvivlan kan läsa en telefonkatalog
eller ett lexikon hellre än att vara utan att
läsa. Denna fara är för övrigt numera
lyckligen undanröjd, ty till min femtioårsdag
skänkte mig mitt svenska förlag (Björck
& Börjesson) "Nordisk Familjebok" i
praktband, och varje gång jag numera råkar bli
utan lektyr — och sådant kan hända långt
borta på landet — kan jag tillgripa denna
outtömliga källa till kunskap och nöje, boken
nummer ett i mitt bibliotek. Detta verk
harmonierar för övrigt egendomligt väl med min
läggning, ty jag har nyckfullt mångsidiga
intressen, hela min bildning är ytterst splittrad
och mångdelad — en vidsträckt men grund
bildning, som oavlåtligt och otåligt strävar
att utvidga sina gränser utan att ha tid och
tålamod att fördjupa grunden. Därför är ett
konversationslexikon en hart när idealisk
läsning för mig — på nästan varje sida öppna
sig nya perspektiv och möjligheter.
En gång i min ungdom proklamerade jag
att en normalt bildad och normalt
litteraturintresserad person bör ha nog med att äga
ungefär 1 000 böcker, som efter behov kunna
läsas om och omigen. Jag har sedan faktiskt
försökt begränsa mitt bokförråd till detta antal,
men det har inte riktigt velat lyckats. Trots
upprepade och stränga reduktioner, trots
talrika utgallringar av värdelösa eller efemära
599
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>