Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1936 - Bertel Gripenberg: Mina böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERTEL GRIPENBERG
saker vill antalet böcker på mina hyllor dock
gärna stiga till 1 300 à 1 500. Till dess nästa
reduktion åter trycker ner antalet litet.
För att kunna komma till en sådan
koncentration har jag självfallet varit tvungen
att gripa till vissa ganska radikala åtgärder.
Sålunda samlar jag inga gamla
tidskriftsårgångar, så värdefulla sådana än kunna vara,
och jag håller aldrig mer än en upplaga av
samma bok, men kan skaffa ett nytt exemplar
om ett äldre blir utslitet, vilket faktiskt har
hänt, ty mina böcker läsas av många andra
än mig själv, av princip vägrar jag aldrig att
låna ut en bok.
Sedan en ledsam eldsvåda för ett
tjugutal år sedan, eller är det mera, förstörde
min ofullständiga samling tyska, franska och
svenska klassiker, äger jag mycket få klassiska
författare, de stå på något sätt liksom för långt
från mig. Av dem har jag knappt andra än
Shakespeare och Runeberg — men det är ju
litet obestämt vilka som räknas till
klassikerna. Jag har inte just heller författares
samlade arbeten, den enhetliga uniformen
tyckes mig litet ledsam; utan jag har bara
plockat ihop de verk som jag tycker mest om.
Man får liksom rum för mera på detta sätt,
man behärskar vidsträcktare arealer, ehuru
man inte hinner borra i djupet. Livet är så
kort och litteraturen är så hopplöst stor — "på
det myckna skrivandet av böcker är ingen
ände, och mycken läsning tröttar kroppen",
sade ju redan den visaste bland konungar.
"Läs i böckerna, men lär av livet", har någon
annan sagt. Ja, kanske det.. .
Mina böcker äro alltså en brokig och
hoprafsad samling, hopbragt utan princip och
system, varje volym är förvärvad enligt
stundens nyck och skiftande intressen. Och
långtifrån allt är skönlitteratur, det finns mycken
facklitteratur från olika områden. Men
givetvis utgöres majoriteten på mina bokhyllor
ändå av skönlitteratur. Svenska är det absolut
dominerande språket, därnäst följer engelska.
Norska, danska, franska och tyska befinna sig
i en beklaglig minoritetsställning, man har
inte tid och råd och utrymme till allt —
ledsamt men oundvikligt.
Med mina finska böcker är det en alldeles
särskild historia. En tid samlade jag mycket
ivrigt samtida finsk litteratur. Jag var vän
med finska författare och fick böcker av dem
och köpte dessutom. Men när jag sedan fick
eget hem på landet började mina finska
böcker regelbundet försvinna från hyllorna.
Det finska folkets läslust är alldeles
osedvanligt stor. Mina beskedliga tjänsteflickors
läslust var tydligen större än den pedantiska
uppfattningen av mitt och ditt och kommunismens
principer äro mycket omfattade och populära
i Finland. Jag tror att många av mina
hembiträden lämnade mitt hus försedda med en
liten nätt grundplåt till ett blivande bibliotek.
Ja, Gud signe folkets litteraturintresse, men
efter denna erfarenhet slutade jag ändå att
skaffa mig finska böcker och numera äger jag
på detta språk endast några dyrbara
dedikationsexemplar av personliga vänner, främst
F. E. Sillanpää samt den i förtid bortgångne
Joel Lehtonen och den genialiske och
olycklige mångfrestaren Eino Leino, som stod mig
särskilt nära och var årsbarn med mig.
Såsom tidigare antyddes ha mina bokliga
intressen sträckt sig till mycket annat än
skönlitteratur, och om allt som har intresserat mig
har jag velat läsa i böcker. Det är då historia
och memoarer, främst den nya och nyaste
tidens historia. Dyrgripen bland mina
historiska verk är svenska generalstabens väldiga
arbete "Carl XII på slagfältet", av vilket utom
mitt endast fyra eller fem exemplar torde
finnas i Finland. Detta verk är en kostbar gåva
av en hög svensk militär, deltagare i Finlands
frihetskrig, en ädling som förenar de fordom
så högt skattade ridderliga dygderna tapperhet
och frikostighet. Utom historia har jag ett
600
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
