Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1936 - Bertel Gripenberg: Mina böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MINA BÖCKER
Självfallet har jag läst och delvis ägt alla
de mera kända svenska prosaisterna från
åttiotalet framåt, men inte just de äldre. Någon
som skulle överträffat Strindberg har
åtminstone inte jag läst. Hans verk äger jag dock
blott fragmentariskt, de flesta andra likaså.
Kanske är det ett fel att jag inte kan älska
de senaste årens proletärlitteratur. När man
själv inte är välbärgad, vill man hellre läsa
om andra lidanden än fattigdomens, må det
därför ursäktas mig att jag blott ogärna läser
böcker som utspelas i de fattigas värld och
till motiv ha kampen om brödet, misshandlade
barn eller förtvivlade familjeförsörjare. Det
finns ju andra motiv och motivkretsar. Agnes
von Krusenstj ernås genialiska kärleksanalyser
har jag läst med djup beundran — filistrarna
må säga vad de vilja. Överhuvudtaget läser
jag vad jag själv tycker om, fullkomligt
oberoende av modets vindar och kritikens
anvisningar. Böcker som tyckas mig tråkiga eller
obegripliga lämnar jag åt sitt öde, hur
moderna de än anses vara.
Näst den svenska litteraturen spelar den
engelska den utan jämförelse största rollen
i mitt enkla bokrum, den förekommer både
i original och översättningar. Redan Fielding
och Goldsmith finnas där, och huvudet högre
än alla gamle, store Thackeray, som jag äger
komplett, ehuru inte i samlad upplaga. Annars
är mitt urval av engelska böcker liksom allt
annat nyckfullt och heterogent. Där finns
Dickens och där finns Carlyle, båda långtifrån
fullständiga, där finnas gamle, trevlige Samuel
Pepys och gamle Boswell och den originelle
George Borrow. Där finns Edgar Allan Poes
"Sällsamma historier" i en god svensk
översättning av mig själv och nästan komplett
finns min store favorit Robert Louis
Steven-son, vars engelska kanske är den vackraste
som någonsin har skrivits. Ack, den engelska
litteraturen är ett världshav, värdigt ett
världs-famnande imperium! — I en vacker prakt-
upplaga ser jag min ungdoms älskade Oscar
Wilde, vars Dorian Gray trots allt tycks trotsa
glömskan och bli en odödlig representant för
livsnjutaren med tragiskt öde. Boken var icke
så efemär som man en tid trodde — och
detsamma gäller Wildes stora "Ballad of Reading
Gaol" (försvenskad av mig). Där står en lång
rad av Joseph Conrad, den svårmodige
exo-tikern; och sedan en i mitt tycke lysande
konstellation av yngre men redan erkända
mästare — den bitande Aldous Huxley, den
trevlige Priestley, den dystre, sympatiske D. H.
Lawrence, den beundransvärde T. E. Lawrence
of Arabia, den fängslande Somerset Maugham
och de gnistrande kvickhuvudena Erie
Link-later och A. G. Macdonell — men "Sherlock
Holmes", Edgar Wallace och Michael Arlen
ha fallit för stora reduktionens hårda hand —
någonstans måste gränsen gå i ett begränsat
utrymme.
Av amerikaner finns en hel hop, både på
originalspråket och i översättningar. Den
blivande odödlige Edgar Lee Masters belägger
hedersplatsen bland dem. Att jag djärvdes
översätta honom till svenska medan några
svenska författare mig ovetande planerade
samma sak ådrog mig ett par inflytelserika
kritikers eviga misshag. Här har jag Jack
London och Sinclair Lewis på något
underligt sätt lika varandra trots ali yttre
olikhet, där finns den oförliknelige satiristen
L. Mencken i sällskap med T. Dreiser och
Ernest Hemingway och den mycket märklige
Thornton Wilder och den kanske litet
överreklamerade E. O’Neill, bra också han. Jaja,
U. S. A. rycker framåt med stormsteg. Men jag
undrar om det latinska Amerika har någon
litteratur.
En skild, icke stor, men viktig och
karak-tärsfull provins i mina böckers rike bilda
ryssarna, av vilka jag dock äger bara de äldre.
I min ungdom behärskade jag ryska, senare
glömde jag det (man kan faktiskt glömma ett
603
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
