Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1936 - Utländskt boknytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTLÄNDSKT BOKNYTT
Utländska böcker
Korta anmälningar
Det möderne Menneske av Arne Sørensen.
Europa-bøgerne. Köpenhamn.
En redan mycket diskuterad skrift av en ung
dansk folkhögskoleman och kritiker, vilken tagit
uppmärksammade nappatag med den radikala kritiken
och bl. a. i dansk radio bett Poul Henningsen gå
hem och lägga sig snarast möjligt. Bokens
resonemang äro för svensk publik rätt välbekanta, och
det förefaller, som om författaren med utbyte tagit
del av den svenska diskussionen för några år sedan
om primitivismen och vantrivseln i kulturen.
Intressant är författarens krav på en ny realism på religiös
bas. Detta har föranlett den danska kritiken att
kalla honom nyreaktionär, och Jörgen Bukdahl har
i stora artiklar trott sig ha rätt att tala om en ny
kristen front i Skandinavien med Waldemar Brögger
i Norge, Sven Stolpe i Sverige och Sørensen i
Danmark som medverkande. Det torde kunna sägas, att
fronten är tämligen konstruerad. Men någorlunda
i den riktningen ligger nog sanningen.
Amerika på skilleveien av C. J. Hambro, Asche-
houg. Oslo. 1936.
Den kända norska högerpolitikern och
vice-stor-tingspresidenten Hambro har samlat sina intryck från
Amerika i en liten volym, vars titel syns här ovan.
Hambro är för övrigt även verksam som
Jculturskri-bent, och man märker i hans Amerikabok, att han
har lätt att få intryck av böcker. "Amerika på
skilleveien" har tagit mycket starka intryck av två ganska
färska amerikanska böcker, Herbert Agars "Land of
the Free" och Sinclair Lewis’ "It can’t happen here".
Över båda sätter Hambro rubriken "Den store uro",
och på dessa linjer går också författarens
huvudsakliga intryck av den stora republiken. Amerika är
oroligt. Franklin Roosevelt kunde för några år samla
folkets stora massa kring sitt konstruktiva
återuppbyggnadsprogram och sin glada framtidstro. Men
Roosevelts aktier befinner sig i sjunkande, och i
hans kölvatten har allehanda skumma demagoger
dykt upp likt kusliga havsvidunder. Hambro pekar
på Huey Long, fader Coughlin och andra och han
pekar även på kommunismen. Där finns tro, menar
författaren, men vilken tro! De officiella politiska
institutionerna betraktas numera i Förenta staterna
med en för oss nästan ofattlig cynism, och hyggligt
folk har därför endast ett bräckligt stöd att bjuda
demagogerna. Tron fattas. Det är här Oxfordrörelsen
gör sin insats, menar Hambro, som själv är övertygad
Oxfordman. Han betraktar läget mycket pessimistiskt,
och han anser det långtifrån uteslutet att
pöbel-lidelserna kan röras på det kusliga sätt Sinclair
Lewis skildrar i "It can’t happen here".
Romarne F-Dur av Ernst Lothar. Paul Zsolnay
Verlag. Wien 1936.
Denna bok, som bär undertiteln "En ung
flickas dagbok", gör intryck av fullkomlig äkthet. En
förtjusande, ung, musikalisk varelse — musikalisk
i ordets egentliga och överförda bemärkelse — och
med en specifikt österrikisk charm genomgår i dessa
dagboksanteckningar den svåra utvecklingen från
barn till medveten ung flicka. Denna process är i
detta fall rik på visserligen icke i och för sig ovanliga
upplevelser och konflikter; den sensibla
femtonåriga flickan undgår ej de faror, som äro förknippade
därmed. Men hon inte endast övervinner dem —
smärtsamt visserligen men med säker instinkt och
betvingande behag — hon utgår ur dem mera
livs-erfaren, mera strålande än förut. Det
improvisa-toriska i dagboksformen bereder möjligheter för
effektfull tempostegring och patetiska fermat. I sitt
virtuosa utnyttjande av sådana medel visar sig Ernst
Lothar än en gång som en mästerlig representant
för den älskvärda, kultiverade wienerskolan, som väl
fått sina avgörande impulser från Arthur Schnitzler
Att följa den subtila utvecklingsprocessen hos
Lothars gracila romanhjältinna är en verklig estetisk
njutning. Boken gläder och rör läsaren, och detta
utan att den någonsin tar billiga medel till hjälp.
Märchen vorn Stadtschreiber, der aujs Land flog av
Hans Fallada. Rowohlt. Berlin 1935.
Med denna befängt fantastiska saga bryter Fallada
helt och hållet med en realistisk skildringsmetod.
Om han redan tidigare eftertryckligt kungjort sin
omvändelse till "sina käraste andliga fäder Jean
Paul och Wilhelm Raabe", så bekänner han sig nu
i ett förord som nitisk lärjunge till mästaren E. T. A.
Hoffmann. Romantiska element, absolut overklighet
känneteckna alltså Falladas senaste verk, vari de
vita magierna förbittrat kämpa mot de svarta om
stadsskrivaren Guntrams lycka. Det ser emellanåt
mörkt ut för den goda sakens seger: den vita
ma-giern blir stridsoduglig, och den till sparv förtrollade
stadsskrivaren förföljes hotfullt av svarta ugglor,
katter och skator. Men slutligen segrar dock vit
655
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
