Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. November 1936 - Ludvig Nordström: Behöva vi nationalism i svensk litteratur?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUDVIG NORDSTRÖM
nare, men Heidenstam såsom främmande för
nuets Sverge har icke kunnat skapa någon
tradition, och därmed har hela det nationella
problemet med honom och hans diktning
avförts från dagordningen. I stället har från oc.h
med 1880-talet och Strindberg det nationella
ersatts av det psykologiska och det sociala,
och där har en annan tradition brutit in
i svenska litteraturen, den internationella,
vilket visar sig dels däri, att såväl
motivkrets som formgivning i dagens litteratur har
franskt, engelskt, amerikanskt, ryskt ursprung
men icke svenskt, och dels däri, att på denna
grund även om miljö och figurer uppges vara
svenska, både denna miljö och dessa figurer
äro mer eller mindre internationellt färgade
abstraktioner, fjärran från den verkliga
nationella miljön.
Djupaste grunden till detta är avsaknaden
av en levande svensk verklighetstradition,
adertonhundratalets verklighetsfrämmande
nationalism har med andra ord i denna lika
verklighetsfrämmande internationalism funnit sin
kanske för många och inte minst för
skribenterna själva — när de nu få saken ställd för
sina ögon — överraskande fortsättning. Man
kan sålunda tillåta sig den paradoxen, att det
är Tegnér, Geijer, Heidenstam, som till
väsentlig del, tack vare sitt verklighetsfrämlingskap,
äro fäder till primitivism, funktionalistisk
saklighet, surrealism och allt vad de
internationella modeströmningarna heta, som fylla,
i transplanterad form, dagens svenska
bokhandelsdiskar.
IV.
Men med påpekandet av detta gemensamma
drag av verklighetsfrämlingskap hos såväl
den äldre som den moderna svenska
skönlitteraturen kommer man icke mer än ett litet
stycke fram emot besvarandet av frågan, om
man kan anses ha skäl att fordra mer
nationalism i denna litteratur. En ny fråga upp-
ställer sig därför i det sammanhanget, och
först dess besvarande skall leda fram till
begynnande klarhet. Den frågan lyder: varpå
beror denna egendomliga avsaknad av
verklighetstradition i svensk litteratur och inte bara
där utan i svensk psyke överhuvudtaget?
Den, som måhända först, med minnesvärd
skarpblick, utpekade detta nationaldrag, var
Gustav Sundbärg. Han formulerade saken lite
annorlunda, han sade, att svensken saknade
sinne och intresse för psykologi, för
människor, men det blir i sista hand detsamma, ty
med psykologi menade han, enligt sin
generations språkbruk, inträngande i det mänskliga
och sociala livets lagar. Detta är just den
nationella verkligheten.
Nåväl! Det finns en klart påtaglig orsak till
detta drag i svensk folkpsyke, och det kan man
allra bäst upptäcka genom jämförelse med
andra nationer. Ser man sålunda på de stora
nationerna ute i Europa och numera, sedan
nationalitetsprincipen erövrat hela världen,
även i andra världsdelar, så finner man, att
överallt, där det nationella är starkt och
medvetet, där är befolkningsnuinerären hög,
friktionen med kringliggande, folkrika nationer
i utomordentlig grad pressande och
konkurrensen mellan alla dessa på världsmarknaden
hetsig.
Ser man på Sverge, finner man, att alla
dessa egenskaper i över hundra år saknats.
Sedan Sverge avslöt sin europeiska period, ha
dess liv och historia präglats av en insularitet.
som inte i något avseende gett Englands efter.
Svenska folket har levt som nation i ett
hundraårigt världspolitiskt vakuum, som individer i
ett lika utpräglat befolkningspolitiskt vakuum.
Jämför man adertonhundratalets Sverge med
storhetstidens, kan man än tydligare se orsaken
till det verklighetsfrämmande draget under
adertonhundratalet. Storhetstidens Sverge hade
landgränser i öster och söder mot starka,
folkrika och expanderande stater, det var ständigt
676
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
