- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 /
681

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. November 1936 - Ludvig Nordström: Behöva vi nationalism i svensk litteratur?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BEHÖVA VI NATIONALISM I SVENSK LITTERATUR?

minst därför att det kunnat erbjuda dem den
bästa ekonomiska och sociala belöningen.

Så har litteraturen än en gång kommit
i efterhand, och den har, speciellt sedan den
alltmer kommersialiserats och böcker blivit
ett viktigt affärsobjekt, som måste finnas
tillgängliga i en aldrig sinande ström, och
därmed en författarkår till varje pris måste hållas
tillgänglig, den har, säger jag, på dessa
grunder måst nöja sig med att rekrytera
intelligenser av sekunda och tertia kvalitet. Dessa
svagare begåvningar, i stor, i mycket stor
utsträckning saknande de kunskaper och den
bildning, som ensamma förmå ge överblick
över och se sammanhanget i utvecklingen, ha,
som jag redan berört, drunknat i sitt privata
livs detaljer och petitesser, vilket gjort, att
litteraturen icke, som dess uppgift är, har
vidgat nationens synfält och perspektiv ut över
det historiska skeendet i världen och i Sverge,
sådant detta rullat fram sedan sekler och
årtusenden, utan i stället skymt detta synfält
och berövat nationen varje andligt befriande
perspektiv.

Om man nu frågar mig, vilken väg jag
ser ut ur detta beklagliga tillstånd, har jag
bara ett svar att ge: de bästa huvudena måste
i framtiden bli de, som ta hand om den
svenska litteraturen, icke, som nu i stor
utsträckning, de sämsta.

De bästa huvudena ha utblicken över
världen, de ha utblicken över nationen, och endast
de kunna, på grundval av denna utblick, se
och skildra det nya Sverge, nittonhundratalets
Sverge, sådant det verkligen är.

De skulle mottas med entusiasm av hela
nationen. Därom råder intet tvivel.

Men hur skall detta ske? Många skola
ögonblickligen svara mig, att man kommenderar
inte fram skalder och författare och att
inga litterära program någonsin åstadkommit

levande dikt. Detta är för det första en
sanning med modifikation, som varje
litteraturhistoriskt initierad väl känner till, men för
det andra, och det är viktigare: varje ny
rörelse behöver en första stöt, den kan vara
aldrig så obetydlig, för att komma i gång.

Så även i detta fall. Landets intelligenser
ha varit så absorberade av sitt stora
ombyggnadsarbete, att de alldeles glömt bort målet
för detta arbete: nationens växande styrka
i världen.

De ha därmed glömt bort något av det allra
viktigaste i detta arbete: att nationen
samtidigt måste uppfostras och läras att se, vad
den under dessa intelligensers ledning har
uträttat. Det finns i det nutida intellektuella
Sverge ett visst högmod. Man vill inte stiga
ner till nationen. Dylikt hämnar sig alltid
och ofelbart, förr eller senare. Det har redan
hämnat sig och kommer att göra det än mer,
om inte intelligensen vaknar upp till insikt
om sin främsta plikt: att även andligen leda
nationen, att lära den se sig själv ooh sin
ställning i världen. Och det måste ske just
genom litteraturen.

Därför bli mina avslutningsord i afton
dessa: på de bästa huvudena i landet beror
det nu i sista hand, om den starka nationella
känsla och det gryende nationella
verklighetsmedvetande, som redan existera latent hos
hela svenska folket, tack vare senaste
halvsekels händelser, skola bringas till full klarhet.

Sker detta, och något inom mig viskar, att
den stunden icke är så avlägsen, då säger jag,
och nu, efter aderton års erfarenheter av vad
som utförts i landet, med än större visshet
än vid världskrigets slut, att Sverge, som jag
då sade i min lilla propagandabroschyr, är
kallat att gå mot en lysande framtid, och
jag tillägger nu, att den kraft, som skall
realisera det målet, det är just den nationalism,
som jag här i ali korthet har sökt teckna.

681

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0693.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free