Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. November 1936 - John Landquist: Psykologien och livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PSYKOLOGI EN OCH LIVET
håll av strävanden än det avskräde, som den
ortodoxa psykoanalysen ensamt hittat i dess
skymning.
#
Leslie Weatherhead är en engelsk
prästman: själasörjare och själsläkare samtidigt,
liksom Oscar Pfister i Zurich, ehuru mindre
freudianskt betonad. Han hyllar opartiskt,
utan att ingå i några teoretiska diskussioner,
både Freud, Adler och Jung och måste kallas
psykoanalytiker, ty han ansluter sig till Freuds
konstruktion av själens tre skikt: det
medvetna, det förmedvetna och det omedvetna och
förfar enligt den psykoanalytiska metoden.
Det fordras takt och människokunskap för att
kunna framställa en lycklig kombination
mellan prästman och psykoanalytiker. Men denna
takt besitter Weatherhead. Han äger den
fördomsfria människosympati, som måste bilda
det gemensamma draget hos själasörjaren och
själsläkaren. Han sammanblandar heller icke
i sin praktik bägges skilda uppgifter. Han
behandlar sina fall såsom varje annan
psykoanalytiker och har sparat sin konfession till
slutbetraktelser i sina kapitel.
Det är påfallande att ehuru Weatherhead
arbetar med samma själens grundelement som
Freud och Adler: sexualiteten och maktdriften,
så ter sig människan i hans både allmänna
och individuella karakteristiker mera mänsklig
och tilltalande än hos dessa, särskilt den
förstnämnde. Det beror inte bara på att
Weatherhead förbigår de mest motbjudande och
tvivelaktiga delarna av Freuds läror om
barndomssexualiteten och reder sig för sin förklaring
av fall, där sexualiteten spelar en huvudroll,
med hämningar av den normala sexualiteten.
Men det beror framför allt på det märkliga
förhållandet, att den kristne läkarens
uppfattning av de mänskliga drifterna är mera
försonlig och förhoppningsfull än den stränge
naturalisten Freuds. Det vidlåder ett drag av
misantropi Freuds hela syn, hans teckning av
människor och det mänskliga livet är gjord
med hans temperaments gråa och mörka
färger, sällan upplyst av en solstråle, och
man kan ha intryck att hans reservation i
grunden lika mycket gäller drifterna som vid
tillfälle den sedliga konventionen. Weatherhead
ser däremot både i sexualiteten och
maktdriften värdefulla krafter, mäktiga och beredda
att föra individen framåt mot mänsklighetens
höjder. Ingendera av dem få vi förneka eller
söka att undvika eller undvara, såvida vi ej
skola råka in i ofruktbara konflikter av den
art som föra till neuros. Denna humana syn
har en liberalitet, som skiljer sig icke bara
från hyckleriets och pryderiets utan också
från den misantropiska naturalismens
uppfattningar. Skillnaden från den sistnämnda ligger
däri att den utan att dölja ursprunget dock
tror på ett uppåtgående, en stigande linje.
Det ligger en fara för den som drar denna
linje vidare in i trons blåa himmelsrymd att
bemänga sig med det sötaktiga. Denna faras
närhet kan förnimmas hos Weatherhead, men
man kan icke peka på något ställe och med
bestämdhet säga att han fallit offer för den.
Om sexualiteten skriver Weatherhead att
ingen kan leva ett harmoniskt liv utan att ha
vunnit det rätta förhållandet till den, och ett
sådant rätt förhållande kan ej den nå, som är
okunnig om den och vill gå genom livet som
om den ej existerade. Skrämsel för
sexualiteten, som närts av okunnighet och tidiga
sexuella hot eller övergrepp, har Weatherhead
funnit i de fall, där sexualiteten förorsakat
nervösa sammanbrott. Om maktdriften åter
skriver han mycket väl:
"Vi måste alla förstå, att strävan efter makt,
efter ett fulländat uttryck för och en sund
utveckling av jaget, efter en harmonisk växt
av alla möjligheter inom oss, är en prisvärd
och god sak."
705
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
