- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 /
748

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. December 1936 - Ragnar Josephson: Fri vandring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RAGNAR JOSEPHSON

dess yttre öden, men kanske lika mycket dess
inre åskådning. Det vore sannerligen
lättfärdigt att kalla detta läge utan fara. Men
läget ger dock svenskarna möjlighet till
distans i sitt omdöme. Det finns länder, som
ligga inringade av främmande stater, kanske
utsatta för ett ständigt hot, i varje fall för en
ständig psykisk retning. Detta läge kan hos
dem framtvinga betydande krafter; men
avståndets vida överblick kunna de svårligen
äga. Sverige har av själva sin belägenhet
anvisats en uppgift.

Ehrensvärd talade även om de olika
nationernas gry. Han uppstämmer nu mest
klagovisor om svenskens olika brister. Han tycks
slutligen komma till, att det svenska svänger
mellan något kolossalt, något måttlöst väldigt
å ena sidan och å andra sidan något enkelt
och vardagligt, ja, överdrifter i småting. Finns
det något i denna tolkning, som vi tycka sant?

Det vore nog förmätet att tilltro sig kunna
säga avgörande ord om svensk nationalitet.
Landet är så stort och den andliga terrängen
så oerhört kuperad. Där finns växling av berg
och lågland även inom det svenska psyket.
Men kanske rentav att något av den djupaste
egenarten just ligger i denna växling. Det
storslagna och det enkla, det fantastiska och det
anspråkslösa på en gång, ibland hos samme
man, ja, i samma handling.

Den som sysslat med svensk byggnadskonst
vet, hur torftigt och storvulet stöta mot
vartannat i samma byggnad. I den svenska
parstugan trängas alla inneboarna hop i ena
rummet; det andra rummet står tomt på folk, men
rustat till parad. Det är tvenne rum i det huset,
ett för den inte just så angenäma verkligheten
och ett för fantasien. Men har inte hela den
svenska kulturen dessa tvenne rum? Äro inte
Almquists "Svensk fattigdom" och Rudbecks
"Atlantika" vuxna ur samma mark? Om man
vågar pressa denna tanke om dubbelnaturen
än vidare, vilken lång rad av svenska gestalter

träda inte då fram för ens minne. Där skymtar
en underlig svärmare, men ändå mer realist
än vi trott; han friade till drottning Elisabet
av England och gifte sig med en dotter till en
knekt. Vi grubbla över den ensamme,
spartanske, kunglige fången i Turkiet; sjuk,
utarmad, slagen låg han i Bender och planerade
trofébyggnader för den svenska äran att resas
i huvudstaden av marmor och guld. Vi se på
krogen i Staden mellan broarna den i
rosen-rött och för övrigt i alla livets andra färger
sörjande skalden; han har knappt till en
flaska vin, men funderar just på att lägga sig
till med kronorna i Portugal, Spanien och
Stora Britannien.

Heidenstam har talat om denna mångfald
i svenskt lynne, splittrad som landskapet
självt. Det svenska lynnets psykologi är fyllt
av motsättningar, säger han. "Snikenhet och
slösaktighet, världsklokhet och överdåd,
tröghet och inbillning, allt ligger där sida vid
sida som i en gammal slottssamling
hemförda konstverk." Även det är svensk
parstuga, men förstorad och utsmyckad i
heiden-stamsk slottsstil.

I hård och bitter formulering har Gustav
Sundbärg uttalat en liknande tanke. Han
påstår "att svensken är en underlig blandning
av idealism och realism, av sentimentalitet
och hårdhet. Detta sammanhänger med hans
fantasi. Han är realist och kan bliva
hårdhjärtad i fråga om vad han har framför sig,
men han är idealist och sentimental i fråga
om vad han ser på avstånd."

Allt detta må vara fria folkpsykologiska
hugskott. Men deras samstämmighet utgör
dock ett stycke av ett bevis. De tyckas
samfällt utsäga, att där brottas i folklynnet
vardag och äventyr, odalbonde och viking, kargt
verklighetssinne och vittsvävande, universell
dröm. Men är det så, då borde också de
starkaste och bästa männen kunna föra dessa
egenskaper samman till en enda och av dem skapa

748

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0760.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free