Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 10. December 1936
- Ragnar Josephson: Fri vandring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAGNAR JOSEPHSON
diga folk, enade på orygglig fredsviljas grund
för en högre kultur — det programmet har
blivit uppfyllt. Det är en av de ljusaste
anblickarna i den europeiska utsikten och det
är en heder för de trenne land, som skapat den.
Ty den nationalitetskänsla når djupast och
är äktast, som även innefattar respekt för
andra nationaliteter än den egna.
Det var på den grunden Branting under sina
sista år byggde upp sin gärning i
folkförbundet. När han där talade, svepte hans blick
över ett vidare område än det gamla
Ladugårdsgärdet — över ett sönderskjutet och
olyckligt Europa. Alla horisonter voro
förmörkade. Överallt reste sig nöd, förtryck,
orättvisa, motstånd, hat. Han var van vid den
anblicken. Han upphörde inte att arbeta för
och tro på en framtid av fria, förbrödrade
folk.
*
Vi gå vidare in i nittonhundratalet och
komma fram till en dag år 1925, vi gå över
Upplandsslätten och fram till Uppsala
domkyrka. Det är många sekler och många händer,
som byggt det huset. Dess höga valv av svenskt
tegel vila på ädla pelarknippen, huggna av
katolska fransmän. På kragstenarna i koret
tumla gotländska fabler och figurer. En
belgier har mejslat Vasakungens mäktiga drag,
gråterskorna, som stå kring
sextonhundratals-männens gravvårdar, äro reformerta
holländskor, och den gyllene Sankt Paulus, som
svävar högt över predikstolens tak, är snidad
av en protestantisk tysk; men han har undfått
den barocka extasen av en italiensk
jesuitkonstnär. Här är samlat kunskap och kraft
och fromhet från många århundraden, från
många läror, från många länder. Men marken,
där huset är byggt, är svensk, stenen,
ledningen och offerviljan är det och den andakt,
som sedan århundraden här haft sitt rum.
Det huset kan verkligen tala om, hur en
kultur blir till. Från alla håll och under alla
århundraden kan det strömma intryck, krafter,
stilar, uppslag, men i ali växling kan den dock
sammanhållas av en vilja och ett mål. Alla
dess tillskott underordna sig den stora
gemensamma helheten.
Men först och främst talar kyrkorummet om
det religiösa livet, om olika lärors innersta
samhörighet.
Nu öppnas kyrkdörrarna, rummet fylles
av orgelbrus och en väldig procession tågar
in. Det är som de gamla bilderna från valv
och altarskåp och kapell ha fått liv. Det är
andäktiga män från många främmande länder
och, som det tyckes, från många gångna
århundraden, som stämt möte i detta rum. Där
komma lutheraner, presbyterianer, anglikaner,
metodister, kalvinister, baptister, kväkare,
herrnhutare, där komma sida vid sida tyskar
och fransmän, tjecker och ungrare, där skrida
i brokiga kaftaner och kåpor österlandets
patriarker in i det ljusa västerländska templet.
Nathan Söderblom har bestigit predikstolen
och allt det mångfaldiga strålar samman i hans
stämma. Det är han, framför någon annan,
som fört denna skara hit och enat den. Inför
hans ord blir det inte mer ett rikt skådespel
av främmande folk och främmande religioner.
Allt det brokiga blir som borta; kvar är en
enda, mycket tyst, mycket enkel församling,
gripen av något gemensamt.
Den ekumeniska gärningen ligger ju
utanför den fråga, som vi här tala om, och jag är
den siste, som kan yttra mig om dess
innebörd. Men det var dock ur slagfältets blod
den vuxit upp. Då nationerna, var och en med
sin Gud framför leden, förgjorde varandra,
steg den upp som en förtvivlad bön om
försoning. När folken sökte med uppbådet av ali
sin kraft förorsaka varandra lidande, ropade
den, att just själva lidandet var gemensamt,
att just själva lidandet förenade de söndrade.
Nathan Söderblom blev den ekumeniska
idéns ledare tack vare sina personliga egen-
752
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0764.html
