Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. December 1936 - Clifton Fadiman: Brev från Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cltfton fadiman
BREV FRÅN AMERIKA
Sommaren ooh de första höstmånaderna
1936 ha ur litterär synpunkt icke varit
särskilt händelserika eller spännande. Ingen
absolut ny amerikansk begåvning har kunnat
upptäckas, såvida inte Vincent McHugh, om vilken
mera nedan, kan betraktas som en sådan.
Sorgligt att säga är den mest betydelsefulla
händelse som inträffat ett dödsfall. Den 9 augusti
avled vid sjuttio års ålder Lincoln Steffens,
en av de märkligaste kombinationer av
journalist och politiker, som detta land frambragt.
Särskilt mot slutet av sitt liv gjorde Steffens
en betydande insats. Han rörde sig stadigt åt
vänster och började öva ett starkt inflytande
över en del yngre radikala författare, ett
inflytande som utkristalliserades i hans berömda
självbiografi. Denna speglar femtio år av
politisk och social utveckling (och
tillbakagång) i Amerika och är en milstolpe på
självbiografiernas område. Den försvarar väl en
översättning, ty Steffens var allt utom
smalspårigt nationell.
Säsongen har utmärkts av en del fenomenala
publiksuccéer, bland vilka en, George
Santa-yanas "The last Puritan" (svensk översättning
"Den siste puritanen"), dessutom är ett
konstverk. Santayana är ju känd som den störste av
de samtida filosofer som upprätthålla den
klassiska kulturtraditionen, och som en utsökt
stilist. Hans roman kom som en överraskning
för alla. Den var hans första (och väl utan
tvivel även hans sista) rent skönlitterära verk
och han publicerade den vid en ålder av
sjuttiotvå år, något som väl är tämligen enastående
i litteraturhistorien. Hans bok är en lång och
grundlig, meditativ studie i puritansk
mentalitet och tradition i amerikanskt liv, särskilt
sådana de komma till uttryck hos
medlemmarna av en gammal Bostonfamilj. Den bör
dock icke uppfattas som en regional eller
provinsiell roman, ty dess väsen är av filosofisk,
icke lokalbetonad art. Dess djupa mänsklighet,
dess milda skepticism och dess dräpande
kvickhet skall slå an på varje kultiverad läsare. Det
är dock förvånande att en så pass
svårtillgänglig bok som denna har sålts i mer än 150 000
exemplar, ett enormt antal. Huruvida den sedan
lästs i motsvarande grad är en annan fråga.
När det gäller upplagor måste emellertid
mr Santayana ödmjukt böja sig inför den
häpnadsväckande framgång som en hittills totalt
okänd ung dam från Georgia, Margaret
Mitchell, vunnit med sin debutroman "Gone
With the Wind", en romantisk berättelse på
1 000 sidor från inbördeskrigets dagar (1861
—65). Hennes bok har redan sålts i över en
halv million exemplar och visar inga tecken på
minskad popularitet. Den har blivit jämförd
(kanske på grund av sin fascinerande
osympatiska hjältinna) med Thackerays "Vanity
Fair", en jämförelse som knappast är rättvis
mot Thackeray. Men som ren berättelse är
den utmärkt, lika skickligt och färgrikt gjord
som Hervey Allens "Anthony Adverse", den
763
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
