Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. December 1936 - Clifton Fadiman: Brev från Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CLIFTON
FA DI M AN
GEORGE SANTAYANA
historiska succéromanen för tre år sedan. Den
popularitet miss Mitchells romantiserade
berättelse och en rad liknande böcker åtnjuta tyder
på en låt oss hoppas temporär reaktion mot
det realistiska utforskandet av vårt lands
historia.
De som beundra miss Mitchells brokiga och
färglagda krönika, beundra antagligen icke
John Dos Passos’ nya bok, och vice versa.
Dos Passos är en av de tre, fyra verkligt
betydande romanförfattare vilka för
närvarande äro verksamma i detta land. I sin
romanserie ("Manhattan Transfer", "The 42nd
Parallel", "1919") försöker han i brett format
återge grunddragen i vårt sociala liv efter
världskriget. Fastän han icke äger Jules
Romains’ utomordentliga begåvning, kan man
dock betrakta hans romanserie som den
närmaste amerikanska motsvarigheten till "Les
hommes de bonne volonté". Hans nya bok,
"The Big Money", har hälsats som hans
hittills förnämsta verk, men personligen anser
jag den mindre lyckad än "The 42nd
Parallel". Det är en intelligent, levande och
illusionslös skildring av "the Boom Decade", tiden
från krigets slut till 1929 års krasch, en period
av vansinnig expansion, lösa seder, otyglad
optimism och en osund omvärdering av alla
värden. Med instinkten hos en reporter har
Dos Passos ypperligt fångat periodens tempo.
Hans bok är antagligen årets mest betydande
amerikanska roman.
Något av en besvikelse är Vincent Sheeans
"Sanfelice", en till hälften historiskt
korrekt, till hälften melodramatisk skildring från
det misslyckade neapolitanska upproret 1799,
i vilket lörd Nelson och lady Hamilton trogna
sina naturer uppträdde som förrädare. Sheean
(vars självbiografi, "Personal History"
["Länder i lågor"] säkerligen är en av de senaste
årens mest representativa bekännelseböcker)
har i "Sanfelice" gjort ett försök att
analysera en historisk revolution för att belysa
den nuvarande förrevolutionära epoken. Han
har endast delvis lyckats. Men hans
beskrivningar av de neapolitanska lazzaroni, av det
olyckliga kungaparet, och av Nelson och lady
Emma ha stor kraft. En boren författare är
han nog inte, men han har en viss resning, och
man väntar med intresse på vad han skall
komma med härnäst.
En starkt fängslande och mycket skickligt
skriven roman, kanske inte av högsta litterära
märke, men dock enligt mångas åsikt omöjlig
att lägga åt sidan, är John T. McIntyres
"Steps going down". Mclntyre är snart sextio
år gammal; under många år har han
uppriktigt talat skrivit lättläst smörja för de
populära magasinen. "Steps going down" saknar
icke inslag av ytliga effekter men är alldeles
tydligt sprungen ur ett djupare skikt av
författarens själ. Den ger en mycket brutal, direkt
och pikaresk bild av vissa element ur de
764
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
