Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. December 1936 - Clifton Fadiman: Brev från Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV FRÅN AMERIKA
Abbé) men inte många verk av mera bestående
värde. Två undantag måste dock göras.
Det ena är den nästan fullständigt
omarbetade fjärde upplagan av H. L. Menckens
"The American Language", första gången
publicerad för omkring femton år sedan. Jag
antar att den tidigare upplagan av boken är
känd i Europa av vetenskapsmän och kanske
även av en del intellektuellt intresserade
lekmän. Den är det bästa som skrivits på detta
fascinerande område, jämförbar med
Jespersens arbeten, men vad mera är, den är så
kvickt och livfullt gjord och använder
illustrerande exempel med sådan takt och skicklighet
att den med nöje kan läsas av varje boksynt
person (som är hemmastadd i engelska).
Menckens tes i denna senaste upplaga är att
det amerikanska språket icke blott brutit sin
egen fåra, bort från sin engelska källa, utan
också att dess inflytande nu är så starkt att
den traditionella engelskan dras med i dess
kölvatten. Han förutspår att "amerikanskan"
kommer att bli det verkliga "anglosachsiska"
språket, vilket är egendomligt att tänka sig,
om man tar i betraktande den mängd olika
rasblandningar som smälts samman i vår
nationella kultur. Jag rekommenderar Menckens
arbete som vetenskapligt verk och som
underhållningslektyr, i synnerhet till dem som hysa
intresse för språkens fängslande problem,
deras utveckling, öden och förvandlingar.
Skandinaviska läsare skola väl särskilt roas
av vad Mencken har att säga om hur de
norska, danska, svenska och isländska språken
påverkat utvecklingen av det amerikanska.
Ett annat vetenskapligt arbete, där charm
och grundlighet förenats, är "The Flowering
of New England" av Van Wyck Brooks,
kanske vår mest inflytelserike litteraturkritiker.
För femton år sedan var hans inflytande över
amerikanska författare lika starkt som Georg
Brandes’ under dennes glansperiod. Sedan dess
ha några intressanta men icke betydande verk
WILLIAM FAULKNER
utgått från hans penna, men ingenting som
kan jämföras med denna sista bok. "The
Flowering of New England" ingår i ett i fem
volymer planerat arbete, vari Brooks hoppas
kunna ge en skiss av Förenta staternas
litteraturhistoria. Han skildrar här hur kulturen
i Nya England väcktes till angenämt
medvetande om sin egen makt under den märkliga
tiden från slutet av 1812 års krig till
inbördeskrigets slut. Under dessa år frambragte Nya
England tre stora författare — Thoreau,
Emerson, Hawthorne — och en rad mindre poeter,
journalister, vetenskapsmän, historiker,
teologer och filosofer: Ticknor, Channing, Sparks,
Bancroft, Prescott, Everett, Longfellow, Alcott,
Margaret Fuller, Dana (far och son), Lo well,
Motley, Holmes, Norton. Från Gilbert Stuarts
vaknande Boston till James Russell Lowells
självgoda Boston följer Brooks utvecklingen
av Nya Englands kulturella liv med alla
dess motsättningar, dess blandning av
puri-tanism och upprorsanda, materialism och
kulturella intressen, äcklig självgodhet och
hög ansvarskänsla.
767
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
