- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 /
769

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. December 1936 - Eva Berg: Fånge över gården. Novell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EVA BERG

FÅNGE ÖVER GÅRDEN

Ibland kan det vara så vackert om
vårkvällarna att hjärtat värker. Himlen blir
alldeles förändrad och hela luften fylls av
egendomliga små ljud som inte funnits förut. Det
är vindsus, lövprassel och vattenskvalp och
långt bortifrån höras svalornas kvidande
jubelskrin. Man behöver inte nödvändigt vara
på landet för att höra allt detta och uppleva
försommarundret, det kan även ske inne
i staden, i ett stort stenhus fyra trappor över
gården. För den som någon gång förut varit
på landet går det lätt att föreställa sig hur
det måste vara utanför murarna av smutsiga
husväggar som omsluta en grå cementgård.
Man behöver bara höja huvudet aldrig så
litet för att alla gränser skola utplånas;
rymden finns där alltid hög och fri, och dess
fläktar föra med sig svaga dofter och ljud
från våren utanför. Man kan låtsas att man är
på landet...

Svea hade farit till släktingar ute på landet.
Hon försvann redan i slutet på maj och skulle
stanna borta hela sommaren, den lyckliga
människan. Det kanske var synd att avundas
henne, ty när allt kom omkring hade hon
faktiskt länge sett överansträngd ut och behövde
nog vila upp sig riktigt. Och dessutom var det
dödsäsong i hennes yrke på sommaren, när
alla som kunde väl försett sig med nya hattar.
Men det var omöjligt att låta bli att tänka på
hur skönt hon måtte ha det bland gräs och

blommor en hel sommar, när andra måste
stanna i stån.

Skrev hon brev och berättade om
ljuvlig-heterna ?

— Ja, svarade fastern kort och snappade
åt sig mjölkflaskan från magasinsdisken. Mer
sade hon inte, och ingen vågade fråga
närmare. Gamla fröken Andersson var vördad
och fruktad, en kvinna med pension och
ordnade affärer och som höll på sig själv och sitt.

Sommaren gled vidare. Den som låtsas vara
på landet kan under sömnlösa nätter stå och
svalka sig i ett öppet fönster stödd mot
underarmarna och inbilla sig hur det måste vara
ute i skogen under björkar och blommande
lind. Stjärnor och moln se likadana ut där
som från ett fönster i femte våningen. Det är
ur många synpunkter bra att bo högst upp.
Man kan till exempel observera allting
nedanför och genast lägga märke till om någon
kommer över gården. Den som inte vill bli
sedd kan då hastigt dra sig in i rummet
och vänta bakom gardinen tills stegen
förtonat.

När det blir för tröttsamt att stå
framåtlutad eller nattkylan blir starkare kan hon
smyga genom rummet fram till orgeln och
spela — utan att trampa på pedalerna. Men
händerna kunna trycka ner de kända ackorden
och fingrarna leka igenom de älskade
sommarsångerna som förr. Den enda skillnaden

769

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0781.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free