Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 10. December 1936
- Henning Kehler: Dansk roman 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENNING KEHLER
gamla pantbanken vid Gammelstrand och dess
panter. Där förekommer också ett mord. I
allmänhet brukar man i detektivromaner jaga
mördaren. Här måste man också leta efter
mordet. Boken kunde ha hetat "Mordet, som
kom bort".
Den unge romanförfattaren Knud Sønderby
gjorde sig för några år sedan känd genom
boken "Midt i en Jazz-Tid". Han fullföljde
sin seger med en ny roman, "To Mennesker
mødes". Därefter teg han — men i år
uppenbarade han sig åter på arenan med en roman,
"En Kvinde er overflødig". Denna gång
snavade han och föll platt på näsan.
Knud Sønderbys specialitet är helt unga
storstadsmänniskor under det sista decenniet.
Dem känner han, och han gör inte något
försök att försköna deras typiska existens. Knud
Sønderby är en ärlig författare, i den mån
hans intelligens tillåter honom det. Sorgligt
nog för honom äro hans unga människor inte
särskilt intressanta. Efter hand som de dyka
upp i flock och farnöte kommer man till det
resultatet, att de precis lika gärna kunna dra
åt skogen först som sist.
I sin nya bok har Knud Sønderby i
skildringen av en moder gått utanför sitt
specialområde, och det mäktar han tydligen inte.
Hans tidigare böcker voro dessutom mycket
bättre skrivna. Denna gång har han givit
avkall på Hemingways recept på att berätta
en historia. Hans eget är inte värt papperet
det är skrivet på.
*
Aage Dons är en romanförfattare som
fordrar, att man lägger märke till honom.
Hans första roman, "Koncerten", var rent
tekniskt ett felgrepp, men den vittnade i alla fall
om rika anlag för det som betyder någonting
i romankonsten. Hans nya roman, "Soldater-
brønden", är inte bara en läsvärd bok — det
är en bok, som åtminstone de mera kräsna
romanläsarna inte komma att lägga ifrån sig
förrän de ha läst ut den. Inte så att den är
ett mästerverk. Men det är en oerhört levande
roman — eller rättare sagt en roman, som
tvingar läsarna att leva med i det som sker
och engagera sig i personernas öden. Vad är
det för en märkvärdig förmåga Aage Dons
besitter? Den är sällsynt hos andra
romanförfattare, och det skulle vara oriktigt att påstå,
att de känna saknad efter den. Men det göra
läsarna.
De människor, Aage Dons skriver om, äro
synbarligen på måfå tagna ur högen. Det är
ingenting som på förhand gör det troligt, att
de skola angå oss mera än personer i andra
romaner. Men det göra de i alla fall. Det är
för tidigt att spå om Aage Dons’ framtid. Det
behövs så många gåvor för att göra en verklig
romandiktare. Det är möjligt, att Aage Dons
är enkelspårig. Men smalspårig är han
avgjort inte.
#
Det är ofattbart, att Vilh. Andersen, Ludvig
Holstein och Knud Bruun-Rasmussen ha
föredragit att lämna in Sigurd Elkjærs nätta
men obetydliga roman "Mellem Hav og Fjord"
till en internationell litteraturpristävling
framför Thit Jensens "Stygge Krumpen". Thit
Jensen tycker tydligen inte att det är så ofattbart,
för hon har offentligt förklarat, att hon blev
vrakad därför att Vilh. Andersen och Ludvig
Holstein inte ville göra någonting som de
skulle komma att få på pälsen för av
Johannes V. Jensen. Hatet mellan dessa två begåvade
himmerlandska syskon är som i en isländsk
saga. Och där det finns en sagohandling,
förekommer det också trälmotiv.
Thit Jensens förmodanden kunna
naturligtvis inte bevisas. Men det står utom allt tvivel,
att det har tillfogats, henne en stor orätt.
782
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0794.html
