Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. December 1936 - Recensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
"Byn vid havet" är överhuvudtaget ett
ambitiöst verk av en man, som har sin glädje i att
förtälja. Dess bästa partier kunna leda tanken
till norsk berättarkonst. Man misstar sig nog
inte, om man pekar på Lies romaner och
Bjørnsons "Fortællinger" som rättesnören för
Ragnar Holmströms manliga och flärdfria
prosa. Johannes Edfelt
Fattig barndom
RAGNAR JÄNDEL: Barndomstid. Tiden.
5: 25.
Jändel hör till den generation av
arbetar-diktare som framträdde under världskrigets
decennium. Vi yngre betraktar gärna denna
tid som arbetardiktningens heroiska period,
då idealen ännu flaggade i majvinden, då
sanningar och mål var påtagligare realiteter
än nu och följaktligen tron och hänförelsen
var en annan. Författarskap är på ett sätt en
oändligt individualistisk sysselsättning och
också dessa unga diktare fann sig snart vara
ensamma, utanför den proletära gemenskapen,
även om deras skinn fortfor att svida under
fattigdomens järnris. Om denna ensamhet,
dess lycka och vånda har bland andra Jändel
skrivit vackra poem. På prosa har han skildrat
sin utvecklingsgång i "Den trånga porten",
ett av de genuina och gripande dokumenten
från den tidén.
Det är samma självbiografiska material han
nu tagit upp på nytt i berättelsen
"Barndomstid" (som är avsedd att följas av en
fortsättning) och man känner igen åtskilligt från
förr. Avståndet har emellertid ökats och
synsättet i viss mån förändrats. Jändel förmår nu
vara helt objektiv och förfaller varken till
känslosamhet eller hatutbrott. Där är ett slags
behaglig luftighet över berättelsen, den är inte
skriven under gråt och kramp, men man anar
vad författaren haft att övervinna innan han
hunnit dit. Som studie i svensk fattigdom
verkar denna skildring äkta i varje detalj, med
den tuktade lyriken undangömd som
blommande ljung mellan karga skrevor.
Ivar Toreson växer upp i en barnrik
torpstuga på en av Blekinges fattigaste backar;
fadern är en supande målare, modern trälar
och suckar till frälsaren; det är "ett snår av
kärlek och trasor, längtan och dumhet" i en
sådan stackars stuga. Ivar vill helst gå ensam
för sig själv och fantisera, men han har
ständigt den äldre broderns tyranni över sig och
när skolan börjar betyder det först och främst
beröring med råa kamrater; den groteska
tilltagsenheten på det könsliga området måste
verka otrolig på alla som inte känner de
svenska bygdernas avkrokar från sin egen
barndom. Läseriet med sin skenfromhet och
sin krypande undergivenhet väcker tidigt
gossens avsmak, fast han längtar efter känslor
och känslohängivelse. Efter en tid i staden
får han en smula begrepp om socialismen och
det blir hans evangelium, men han börjar
också få klart för sig att han ska bli diktare,
socialistdiktare.
Känslosamheten är Jändels fara och
avvänder stundom den sympati man gärna vill
känna för honom. I denna bok har han
anmärkningsvärt väl undvikit den svagheten och
den andra sidan hos honom kommer till sin
rätt: strävandet att komma underfund med
saker och ting, att tänka på egen hand vart
det än må leda hän. Och skönhetssinnet,
känsligheten för blommor och ljus, följer
honom alltjämt troget. Artur Lundkvist
Lärobok i svenska
HASSE Z.: N:r 4712. Bonniers. 5:25.
Hasse Z: s "Anna-CIara" begagnas som
översättningstext vid våra högskolor och
universitet, därför att lektorerna i de moderna
språken inte bara sätter värde på dess
innehåll utan framför allt på dess klara och
sobra framställningskonst. Alla Hasse Z: s
böcker borde läsas i skolorna, så att svenska
folket finge lära sig, hur dess språk skall
skrivas. Det imponeras och tar alltför gärna
lärdom av skribenter, som travar den ena
grälla, sprängladdade glosan på den andra
som Pelion på Ossa, fast det sakliga
underlaget ofta är sådant, att det hela liknar en
koloss på lerfötter. Hasse Z. är enkel, skarp
och klok, och den treenigheten gör honom
språkligt till en klassiker och moraliskt till
en hygieniker, som reagerar mot överdrifter i
ord och gärning.
816
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
