Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari 1942 - Gunnar Ekelöf: Två preludier. Dikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅ PRELUDIER
Det är det som får namn när jag ropar,
det som får innebörd när jag förklarar.
Detta är det — men innan jag ropat!
Detta är det — men innan jag vet vad det är!
Det är det som ännu inte fått namn.
Det som fått namn är inte någonting annat.
Det finns ett steg framåt innan jag tagit det.
Det finns ett steg tillbaka när jag tagit det.
Det finns ett steg åt ena sidan innan jag tagit det.
Det finns ett steg åt andra sidan när jag tagit det.
Vem vet, vem vet, vem vet?
Detta är vad jag vet,
stående här på ett ben i kärret.
Helig är herren Liv, helig är herren Död
i kraft av herren Någonting Annat,
den fyrhövdade gudomens båda profiler
i kraft av sin halvhet, i kraft av det bortvända ansiktet,
i kraft av herren Någonting Annat,
osedd, osynlig, oförkunnad i skrifterna,
ändå överallt nämnd fastän obenämnd,
överallt känd fastän okänd!
Ohelig är herren Faktum,
han som vänder sitt ansikte mot oss,
i kraft av de bådas osynlighet i synlighet dyrkad
som herren Liv och som herren Död.
Helig, helig, helig är herren Någonting Annat!
Ändå finns den största hemligheten
annorstädes bevarad,
alltid annorstädes —
O häger, trana, flamingo!
Ni välvisa fåglar,
stående här omkring mig i dagningens timma
bland vaknande blommor,
stående här på ett ben i kärret —
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
