Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari 1942 - Gunnar Brandell: Svenskt forum 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKT FORUM 1941
och ge oss skeendets skelett. Han analyserar
nuet mycket uppslagsrikt ur sociologiska och
historiskt-ekonomiska synpunkter; men han
stannar inte vid det, ty avsikten med ’T stället
för världsplan — det möjliga" är att i nuets
förvirrade brytningar urskilja de linjer som
för mot framtiden. Ofta förefaller det som om
Tom Söderberg överhuvud gått fri från den
upplevelse som väl ganska allmänt präglar
nutida livskänsla: den av tillvarons och det
politiska skeendets nyckfullhet. Bilderna av
1950-talets Europa utförs stundom med en
noggrannhet som verkar smått parodisk.
Söderberg tänker sig genomgående framtiden i
den centraliserande internationalismens tecken
— det andra alternativet: sönderfallet och
anarkien vägrar han att överhuvud ta upp till
diskussion —, och han utför denna tankegång
så i detalj, att han till sist aktualiserar den
gamla älsklingstanken på en engelsk
stavningsreform. Hans resonemang är på en gång
kring-synta och närsynta. Skäl och motskäl leker
understundom en halsbrytande
kurragömma-lek på sidorna, tills slutligen en högre visshet
sänker sig ner över raderna. Kapitlet om
familjen slutar så här:
"Ett kvarstående problem är skilsmässornas
talrikhet och över huvud den erotiska faktorns
ostadighet. Men det är inte sagt, att skilsmässa
är det sämsta slutet på ett stort antal
äktenskap, och när i historien var inte kärleken ett
spel utom reglerna? Förvisso: Hur än
formerna må växla kommer familjen att bestå
i sin fundamentala och omistliga kärna."
Hur Söderberg här kommer från A till B
är mig en gåta; förmodligen räknar han helt
enkelt med att det som bestått skall bestå; men
andra gånger skulle han kommit till helt andra
resultat om han inte räknat på motsatt sätt,
att det som hittills har bestått skall slå över
i sin motsats. Denna sinnrika dubbelhet sätter
sin prägel på hela hans bok. Utvecklingen har
hittills gått mot internationalism, alltså, reso-
nerar han, blir framtiden internationalistisk;
men när det gäller folkmoralen i Ryssland
verkar andra lagar:
"Den klassiska ryska folklivsskildringen har
nämligen förtecknat så mycken råhet hos
musjiken, att man lätt kan tänka sig en viss
humanisering hos ett yngre släkte med
skolbildningens och den sociala organisationens
livsavgörande förmåner."
Ömsom räknar Söderberg med raka linjer,
ömsom med pendelsvängningar; ibland
resonerar han med H. G. Wells, ibland med Hegel.
Hans bok har på det viset fått ett rikt och
skiftande innehåll; synpunkter har han fullt
upp, ofta intelligenta och överraskande, sällan
övertygande. Men det stora problemet, det om
framtiden, har han löst som Böj gen:
För var gåten svart, nu tykkes den grå.
Det fanns debattörer på den grekiska
ago-ran, som inte trodde på diskussionen och det
mänskliga meningsutbytet i sig självt, inte på
meddelelsen utan bara på suggestionen:
demagoger och sofister hörde dit. Årets svenska
debatt har otvivelaktigt motsvarande inslag.
Men ändå leder flertalet av dessa böcker — till
antalet flera än på många år — fram till en
mer eller mindre försiktig tro på diskussionens
egenvärde, på förnuftets relativa betydelse i en
värld av oförnuft. Den tron är kanske
betydelsefullare än man föreställer sig. Ty frågan om
diskussionen och meddelelsen hänger nära ihop
med det väsentliga i västerländsk
kulturtradition. Finns inte möjligheterna till meddelelse
från människa till människa, då blir också det
pedagogiska förhållandet, uppfostran i motsats
till dressyr och suggestion, ingenting mer än
en fager illusion. En humanistisk hållning kan
endast tänkas som ett finstämt samspel mellan
individualitet och gemenskap, och denna
växelverkans viktigaste uttryck är det offentliga
meningsutbytet, diskussionen på torget.
4 BLM 1942 II
145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
