Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari 1942 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
lund. Vad beträffar arbetstiden i Lindesberg,
så räcker det med en hänvisning till faderns
levnadsteckning över sonen: "Sommaren 1906
försökte han sig på att arbeta vid
Kvarnsvedens pappersbruk, men fann sig ej där ...
På hemresan träffade han på en byggmästare
från Lindesberg, som lovade honom arbete
där, reste sålunda dit och deltog i
grundgrävning. Snart fann han detta föga angenämt och
kom hem." Förklaringen är antingen den, att
Bernhard glömt denna passage i faderns
levnadsteckning eller också endast haft tillgång
till de korta notiser, som fadern lämnade
Fogelqvist till företalet till "Samlade skrifter"
1922. — Det blev senare åtskilligt spektakel
av det skälet, att Bernhard till Fogelqvist
lämnat en del felaktiga uppgifter, och skaldens
familj fordrade av förlaget, att tacket till
Bernhard skulle utgå. Fadern skrev senare en
längre levnadsteckning, som Odstedt bygger
på, för att rätta dessa och andra felaktigheter.
Har Dan Andersson verkligen varit
skogsarbetare? Bernhard hävdar, att Dan
Andersson "till yrket" var skogsarbetare och arbetade
minst tio år i skogen. Odstedt menar, att han
mera sporadiskt deltog i skogsarbete: "i
huvudsak vandrade han för att lyssna och se". Vem
har rätt?
Att märka är nu, att även Odstedt säger:
"Under uppväxttiden och senare någon enstaka
gång deltog han i skogsarbete". Hon berättar,
att skalden tidigt fick lära sig både kolning
och annat skogsarbete, och att "skogsarbetare"
var hans yrkestitel, då han kom till Brunnsvik.
Men hans arbete i skogen var åtminstone efter
1910 synnerligen sporadiskt. Hur man skall
kunna placera in de bernhardska tio åren som
skogsarbetare i hans biografi, är dunkelt, om
man betänker följande fakta: Efter
hemkomsten från Amerika 1903 gick han och läste.
Fadern var folkskollärare till 1905, då han
skaffade sig ett kolartorp, vilket han behöll
i tre år. 1906 arbetade Dan Andersson i
Kvarnsveden och Lindesberg. Han gick och sålde
eskilstunasmide. Han vikarierade i skolan i
Bringsj Öberg 1907. Han besökte Hudiksvall,
Gävle, Köpenhamn med flera platser. 1910
gick han på utbildningskurs för talare,
anordnad av Templarorden. 1912 var han resetalare
för templarna. 1913 utkom "Kolarhistorier". —
Försöker man i Dan Anderssons hemtrakt
framställa honom som skogsarbetare, blir man
utskrattad.
Slutligen en bagatell, som förekommer på
sid. 229 i Bernhards bok. I ett av sina kåserier
berättar Dan Andersson, att han, när en
riksdagsman ringde och ville ha reda på
valresultatet, läste upp dragningslistan till ett
Norrlandslotteri för honom. Denna historia
betecknar Bernhard som självklart diktad, medan
Odstedt behandlar den som byggande på
verklighet. Nu är att märka, att en historia ju inte
behöver bli osann, därför att den senare
användes i ett kåseri; Odstedts källa är en
vän till Dan Andersson, för vilken han själv
berättat den. Historien om att Dan Andersson
skulle ha läst högt ur telefonkatalogen för en
herre, som ringde upp tidningen för att få
valsiffror, har berättats av redaktören i FIB
med namn och allt.
Därmed är de viktigaste punkterna
genomgångna. Med dessa justeringar skulle
Bernhards bok bli en verkligt användbar källa. För
närvarande måste man med stor bestämdhet
hävda, att Odstedts bok är den sakligt
överlägsna. Sven Stolpe
En bok om Roosevelt
ALFRED ÖSTE: Franklin Roosevelt. Bonniers
1941. 11:—.
Med endast några veckors mellanrum fingo
i början av 1933 Förenta staterna och
Tyskland nya regeringschefer. Det var Roosevelt
och Hitler, som då nästan samtidigt slöto
händerna om statsrodret, och de ha sedan dess
behållit greppet. Men medan man mycket väl
kan tänka sig en Hitlerbiografi, som till
exempel endast i förbigående behandlar det tyska
näringslivets faktiska nationalisering under
1930-talet, så är det otänkbart att skriva om
Roosevelt utan att nämna, att han gav arbetarna
förhandlingsrätt, farmarna tryggade priser och
väckte en jättenations sociala samvete. Det är
en svindlande skillnad mellan den tyske
visionären, som buren av en högre inspiration
länkar sitt folks öden, och arbetaren i Vita
huset, som oavbrutet sitter vid sitt skrivbord
och konfererar och dikterar. En biografi om
Roosevelt, det är Förenta staternas hela historia
sedan 1933. Redaktör Östes nyligen utgivna
biografi är emellertid lagd så, att man hela
172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
