Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1942 - Fredrik Böök: Nytt om Stagnelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIK BÖÖK
"Det har av en Stagneliusforskare antagits
att Stagnelius på det hela taget skulle vara
’färdig’, slut som skald vid sin död, men det
är svårt att finna tillräckliga stöd för en sådan
uppfattning i dokumenten."
Det är ett resultat, som överensstämmer med
Albert Nilssons; efter att ha studerat
Stagnelius’ handskrifter med mikroskop och genom
en kalligrafisk undersökningsmetod gjort
viktiga rättelser i dateringen, skrev Nilsson:
"När man överblickar hans produktion de
två sista åren, frapperas man av huru han
experimenterar i de mest olika diktarter."
Den uppfattning, som 1919 framställdes som
en nyhet, på litterär och psykologisk grundval,
har alltså bekräftats. Stagnelius
experimenterade, han sökte sig fram i en annan riktning.
Vad var det nya?
5
Söker man ett svar på denna fråga i "Sex
kapitel om Stagnelius", får man ett rätt
svävande besked. I det sista kapitlet, "Vännerna,
dryckenskapen och döden", förekommer en
analys av "Bacchanterna", men den ger inga
fasta hållpunkter. Varför gav Stagnelius sin
tragedi undertiteln "Fanatismen" — vad var
det för slags meningsiver, som han ville
fördöma? Vad betydde det, att Orfeus förklarade
"trollformler och mystèrer, helga vågors bad"
vara verkningslösa frälsningsmedel mot själens
smitta? Orden "helga vågors bad" innehåller
ju en uppenbar hänsyftning på det kristna
dopet. Det skulle vara av intresse att slå fast
om det moraliska budskap, som Orfeus
förkunnar i sitt liv och efter sin död,
överensstämmer med andan i "Liljor i Saron" och
Stagnelius’ tidigare lyrik. Holmberg menar:
"Det är inte riktigt klart hur Stagnelius väljer
i stycket"; i hans framställning verkar
tragedien matt, vacklande och konciliatorisk. Själv
kom Stagnelius till Geijer med korrekturarken,
ivrig och "varm" — han tyckte sig
uppenbarligen ha fått fram någonting som låg honom
mycket på hjärtat. Hela den högtidliga tonen,
den stolta självkänslan i det otryckta företalet,
där han vädjade från "den litterata pöbeln"
till "verkligt bildade läsare", bevisar det. Här
synes vara en punkt, där den litterära
forskningen inte kan nöja sig med allmänna
talesätt, här ligger en uppgift. I Stagnelius’ största
och sublimaste diktskapelse döljer sig en
hemlighet.
Det finns andra hemligheter, som man inte
gärna vill lämna beslöjade, andra uppgifter,
som inte är lösta i det sista av de sex kapitlen.
Den 12 december 1820 hade Stagnelius skrivit,
i prospektet till "Liljor i Saron": "Länge nog
har Poesien till ovärdiga föremål nedsänkt sin
himmelska låga; det är tid att hon återvänder
till källan." I "Martyrerna" hade han bekänt
sig till den fromma världsförnekelsen, den
stränga askesen. Strax därefter for han till
Kalmar, och samtidigt med att han diktade
"Bacchanterna", kastade han sig in i det glada
sällskapslivet, umgicks muntert med världens
barn, trädde i Bellmans fotspår och sjöng med
glaset i hand. Hans poesi sänkte sig till de
mest ovärdiga föremål, inte bara i de
uppsluppna tiilfällighetsprodukterna, utan i det
humoristiska och drastiska lustspelet "Thorsten
Fiskare", som sysselsatte honom ännu vid hans
död. Han slog in på en realistisk stil — även
Holmberg är, om än vacklande, inte hågad att
bestrida, att han under detta sista skede
diktade "Blenda". Vill man förklara allt detta,
som ger hans liv och hans diktning en annan
färg, som inkonsekvenser, privata syndafall,
tillfälligheter, då har man konstaterat en
håll-ningslöshet, en svaghet, en teoretisk oreda,
som alldeles strider mot allt vad man eljest
vet om hans temperament och hans karaktär.
Det andra alternativet är att han genomgått
en verklig kris, som förändrat hans religiösa,
282
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
