Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj 1942 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTÅRER
minstone ett par som mig veterligt aldrig
skrivit eller åtminstone publicerat en rad
skönlitteratur och ändå i kraft av sin kritik äro
väl så förtjänta att kallas författare.
Svenska Gallupinstitutet
har gjort en riksundersökning av bokintresset
i landet och kommit till det resultatet att bland
de bättre situerade 79 procent, bland
medelklassen 36 procent och bland arbetarna 28
procent läst mer än tre böcker under det gångna
vinterhalvåret. Av städernas befolkning
förklarade sig 37 procent inte ha läst någon bok
denna tid, medan motsvarande siffra för
landsbygden var 52 procent. De icke bokläsande
utgjorde bland de bättre situerade 9 procent,
bland medelklassen 45 procent och bland
arbetarna 50 procent. Undersökningen gav också
vid handen att 56 procent av bokläsarna hade
för vana att köpa böcker samt att 7 procent av
svenska folket är med i läsecirklar. De flitigaste
bokläsarna äro enligt Gallupinstitutets statistik
männen i åldern 20—35 år. 46 procent av dem
läste mer än tre böcker under vintern, medan
kvinnorna i samma ålder endast kommo upp
till 37 procent. Det är mer än jag visste när
jag för någon tid sedan i dessa spalter vågade
sätta i fråga lämpligheten av att inrätta den
populärare bokutgivningen efter en speciell
dominerande damsmak. Jag uttryckte mig den
gången så illa att man på feministiskt håll
uppfattade mina ord som ett försök att
nedvärdera kvinnornas kulturbärande insats. Låt mig
begagna detta tillfälle att försäkra att något
sådant aldrig runnit upp i min hjärna utan att
jag trodde och tror att det är mycket liten
skillnad på en litteraturintresserad dams och
herres smak, varför det kan vara onödigt att
förläggarna anlägga könssynpunkter på sin
utgivning. Gallupinstitutets undersökning har
inte rubbat denna övertygelse.
Konstkollega
När Otto G. Carlsund i början av förra året
startade sin privata lilla konsttidskrift
Konstvärlden var det väl inte många som trodde att
den skulle bli nämnvärt långlivad. Men man
bedrog sig, Konstvärlden lever och har hälsan,
och dess första årgång föreligger nu bunden
i en volym i stor oktav på i det närmaste
600 sidor. Det är en bok som varje
konstintresserad har nytta av. Jag gillar inte allt
som står i Konstvärlden, tvärtom har den vid
flera tillfällen förargat mig, och det har då
oftast varit redaktören själv som hållit i
pennskaftet. Carlsund har nog vissa gamängfasoner
kvar från sin paristid och går ibland litet
fräckt på person i stället för på sak. Till
hans lediga, stundom nonchalanta skrivsätt
hör också en viss vårdslöshet i omdömena.
Han är ingen kverulant, tvärtom är han oftare
fallen för att höja upp för högt än för att
dra ner. När Carlsund är på det humöret ser
han bara mästerverk på väggarna. Han är en
positiv karl, och en sådan måste man ta som
han är. Det blir nämligen övernog kvar av
förtjänster, förtjänster som kommit att prägla
hela tidningen, ty Carlsund är tidningen. Oss
redaktörer emellan måste vi beundra Carlsund
för hans uppslagsrikedom och gåpåarhumör.
Det första problemet som möter en ny redaktör
är var han skall finna sina medarbetare. Det
bör ha varit särskilt svårt för en
konsttidskriftsredaktör, ty utöver dem som redan äro fast
engagerade i tidningar är det inte lätt i det
här landet att hitta folk som skriver något så
när intelligent och kunnigt om konst. Men
Carlsund presterar i sitt första årsregister en
med-arbetarlista lång som en spalt och med nästan
idel nya namn. Unga konstnärer och
konsthistoriker ha samsats om utrymmet, och något
inbördeskrig tycks inte ha utbrutit trots att
med jämna mellanrum någon eldig konstnär
fått träda fram i Konstvärlden och förkunna
att nu vore det på tiden att avhysa alla dessa
334
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
