Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni-augusti 1942 - Sven Stolpe: Mystik och politik. Aldous Huxleys nya bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEN STOLPE
också personligen kom lian att möta den
snillrike engelsmannen Benet of Canfield. Därmed
var hans öde avgjort. Han beslöt sig för att bli
munk. Hans mor gjorde till en början ett
förtvivlat motstånd: knappt hade han inneslutit
sig i klostret, förrän hans mor kom dit i
sällskap med en myndighetsperson och krävde,
att kapucinerna skulle ge henne sonen tillbaka.
Det kom till ett långt samtal mellan mor och
son, som slutade med att han förmådde
övertyga henne om att han handlat rätt som lytt
Gud mer än människor. I själva verket
resulterade detta möte i att också modern genomgick
en omvändelse.
4
Jag väckte en gång min vän Karl-Gustaf
Hildebrands förtrytelse genom att i något
sammanhang säga, att en svensk läsare endast med
en blygselns rodnad kan jämföra det kristna
livet i Sverige med det kristna livet i
Frankrike under sextonhundratalet. Jag fasthåller
emellertid min mening, att en jämförelse
mellan den andliga värld, som skymtar i brev,
predikningar, biskopliga dagböcker och annat
material från svenskt sextonhundratal och
samma tids franska material ger ett alldeles
förkrossande resultat. Det är som att komma
från en primitiv och rå bondmiljö till en
förfinad och rik andlig värld, mättad av vishet
och inspiration. Vill man ha en föreställning
om på vilken utomordentlig andlig nivå kretsen
kring madame Acarie levde, kan man antingen
läsa abbé Bremonds utförligt refererande
framställning av dess olika ledande personligheter
eller ännu hellre koncentrera sig på något av
tidens stora mystiska arbeten. Huxley har gått
den senare vägen. Han brukar med stolthet
i sitt bibliotek uppvisa ett exemplar av en
italiensk översättning av Benet of Canfields
klassiska verk "The Rule of Perfection, Reduced
to the Sole Point of The Will of God", ett
arbete, som nu är så gott som oöverkomligt
både i de internationella antikvariaten och i de
flesta vetenskapliga bibliotek. Det värdefullaste
kapitlet i Huxleys bok är hans stora och
entusiastiska referat av denna bok och av den
tidigare nämnda skriften "The Cloud of
Unknow-ing". Dessa skrifter rymmer mer av
verklig människokunskap än hela den moderna
psykologiska litteraturen och är den enda
litterära genre, som man på fullt allvar vågar
nämna i samma andedrag som evangelierna.
Som läsaren av "Ends and Means" erinrar
sig, har Huxley en egen syn på mystiken. Han
anser, att alla mystiska erfarenheter i olika
religioner i det väsentliga har samma karaktär.
Det är överallt frågan om att frigöra sig från
jagbegränsningen och nå direkt kontakt med
— respektive spegling av eller
sammansmältning med — den innersta andliga verkligheten.
Den okände författaren till "The Cloud of
Unknowing" kommer med synpunkter, som
modern psykologi skulle ha gott av att beakta.
Han menar, att det inte bara är det diskursiva
förståndet och passionerna som hindrar
människan från att göra denna erfarenhet, utan att
det i minst lika hög grad är hennes
"distrac-tions". Psykoanalysen vill få oss att tro på en
hemlig innebörd, ett symboliskt innehåll, i våra
omedvetna reaktioner. Huxley utreder — som
det förefaller slående riktigt — att vår
psyko-fysiska apparat är så konstruerad, att de flesta
kombinationer av element, impulser och
inflytanden, som resulterar i våra spridda
handlingar, helt enkelt är — meningslösa. De är
rena imbecilliteter! De ojämförligt flesta
människor höjer sig endast i ytterst sällsynta fall
överhuvudtaget till någon form av verklig
medvetenhet, deras dagliga gärning är ingenting
annat än en serie automatiska reflexer av
ständigt fortgående kombinationer av psykofysiska
element utan minsta avsikt eller syftning. Det
mänskliga, det andliga ligger där — men
endast som en outnyttjad chans. Denna
imbecilla omedvetenhet är ett lika stort hinder för
436
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
